Vi åker ganska mycket bil i den här familjen. Till Paradiset, till Metropolen, ja, lite varstans i vårt land. Stora killen och Lillkillen har vant sig och en bilresa på tre - fyra timmar är inget problem.
Nu är det Liten som måste lära sig. Hon protesterade högljutt på ditvägen och tyckte det var helt onödigt att sova mer än sina vanliga trettio minuter och att sitta still i en bilstol och titta ut och filosofera var inte heller hennes grej. Vi tog en kort mellis på ett väghak och sedan in i bilen igen. Det gick relativt bra. På hemvägen gick det än bättre. Hon sov och sov och sov. Åt när vi stannade för lunch och somnade om. De sista två och en halv milen skrek hon och tyckte det var nog med bilåkande. Men det finns hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar