Sov gott Nonin

Jag har alltid älskat katter och hela min barndom tjatade jag om att få en katt, men mina föräldrar var ståndaktiga och sa konsekvent nej. Min pappa var särskilt emot katt. Men när jag fyllde nitton (bodde fortfarande hemma hos mamma och pappa) fick jag en katt i födelsedagspresent av Fröken Multisport. En liten svarvit kattunge, så ullig, gosig och busig!

Min pappa, kattmotståndaren, älskade den där katten. När jag flyttade hemifrån två år senare fick kissen stanna kvar hos "mormor och morfar", som bor i en villa med trädgård nära lite skog. Det har jag aldrig ångrat! Mina föräldrar har verkligen tagit hand om katten och pappa har pysslat om henne extra mycket; släppt ut och in henne nattetid, följt med henne när hon skulle uträtta sina behov i skogen, fixat och donat med allt - ja, snacka om curlingkattmorförälder!

Den här sommaren skulle hon bli femton år, men det kommer hon aldrig bli. Under våren har hon varit sjuk i omgångar; haft urinvägsinfektioner, blivit mager och minskat drastiskt på sitt revir. Den senaste veckan har hon tydligt visat att hon inte mått bra; hon har haft ont, inte velat/kunnat äta och bara legat. Imorse ringde pappa och frågade om det var okej att hon avlivades - det var ju ändå min katt tyckte han. Jag sa självklart ja - inte vill jag att hon ska lida på ålderns höst när hon haft ett så gott liv!

Så i eftermiddags avlivades min första katt; Chessy a.k.a. Nonin (fråga mig inte hur Chessy kunde bli Nonin). Tack till mamma och pappa för att ni tagit så väl hand om henne och gett henne ett rikt, gott och långt kattliv. Tack till Nonin för att du har tagit så väl hand om mina föräldrar, framförallt pappa - kattmotståndaren...

Du kommer vara saknad, men inte bortglömd!

Taskigt!

Jag läste ut "Dödgrävarens dotter" för några dagar sedan. Den var ganska lång, över sex hundra sidor (pocket). Jag läste boktipset i någon tidning och köpte den sedan, så jag läste aldrig på baksidan. När jag hade läst ut den så gjorde jag dock det och då blev jag irriterad! Det var nämligen så att de avslöjade handlingen låååååååångt in i boken, typ fyra hundra sidor in! Jag förstår inte det riktigt. Jag tycker det är taskigt att avslöja så mycket av handlingen på baksidan. Bu för den som skrev texten på baksidan! Och googla inte på den för varje artikel och recension jag hittat avslöjar lika mycket, en del mer!

Men boken var bra, så läs den gärna, men läs inte på baksidan först!

Jag har inte förlorat min integritet!

Alltså, jag har under ett antal veckor nu utsatts för närmanden som jag varken bjudit in till eller visat min uppskattning för. Dessvärre har jag inte heller markerat det obehag jag känt inför dessa närmanden - för det känns som att jag är så annorlunda, som att alla andra tycker om det?

En gravidmage inbjuder uppenbarligen människor i min omgivning till att ta sig rätten att klappa, känna på och smeka min mage - utan att fråga först!! Själv tycker jag det är obehagligt varje gång det händer och jag känner hur jag stelnar i ett fruset, krampaktigt leende som döljer sammanbitna käkar. Min mage är fortfarande min, även om det för närvarande även är hemvist åt ett litet knytte, och jag uppskattar INTE att människor gör intrång i min personliga sfär, oavsett om jag är gravid eller inte!

Jag vet inte om jag har större integritet än andra, men jag bestämmer vilka som får komma nära mig. Jag vet inte heller hur jag ska markera att jag faktiskt inte tycker om dessa ständiga intrång i min personliga sfär! Att rygga tillbaka eller hoppa undan känns konstigt, även om det egentligen är det jag vill.

Och det är klart att det finns människor som har fri tillgång till magen, vänner och familj, som gärna får klappa och känna bäst de vill utan att det känns obehagligt. Det är inte dem jag menar, utan de där andra människorna, som jag aldrig kramat tidigare, för att vi inte har en så nära relation, men som ändå, med en självklarhet som för mig är obegriplig, sträcker fram sina händer och tar på mig.

Att få uttrycka sin ilska

Älskar denna norrländska arga tant!

Stäm mig!

Igår var det dags att träffa några körkollegor för mat och skratt på en av stadens restauranger. Det var så kul att träffas igen och vi underhöll våra medgäster med några somriga sånger. Då kände jag hur mycket jag saknat kören, framför allt att få sjunga i stämmor. Jag går ju och småsjunger hemma också, men det blir liksom inte samma sak som när min röst och stämma blir en del som läggs till de andras röster och stämmor och vi tillsammans blir en helhet! Det saknar jag och det var så kul och efterlängtat att få uppleva det igen, även om gårdagens sjungande var högst orepeterat och utan någon som helst ledning!

Vi träffades på samma restaurang som förra året (utbudet är något begränsat här i Lilla Staden), men menyn var ny och serveringspersonalen också. Desserten var god, men servicen under all kritik. Sällskapet var dock underhållande och jag skrattade mycket, mycket, mycket! Således ännu en underbar sommarkväll att bevara i minnet!

Hur menar de?

Citat från DN:s hemsida: "I dag håller EU-kommissionens ordförande Manuel Barosso överläggningar med statsminister Fredrik Reinfeldt för överläggningar".

Va?!

Nästa gång kommer han kolla teknikaliteterna mer noggrant!

Pär Nyberg, vd för Kopparstaden, skulle ha en dragning för sitt företags styrelse och ville använda datorn som hjälpmedel. Pär hade dock inte kollat att alla teknikaliteter funkade innan han började sin presentation varpå han istället visade lite porrbilder för sin publik...Pinsamt! Dessutom fanns en policy inom företaget som förbjöd innehav av porrbilder i företagets datorer så han fick en skarp varning och 40 000 i löneavdrag.