Jag hade sedan länge bestämt mig för att gå och lyssna på en gästande kör igår. Lillkillen överraskade och ville med. Som den rutinerade förälder jag är handlade jag med Festis och lite kakor att tysta sötnosens mun med. Han viskade fram lite frågor både om kyrkans utsmyckning och körens framföranden. Men trots en förhöjd sockerhalt somnade han under körens fjärde låt...
Jag somnade dock inte! Jag njöt i fulla drag av körens framträdande. Inte ett andetag hördes, perfekt körandning. Nyanserna gjorde styckena intressanta och talande. Många kunde hela repertoaren utantill och nog var det roligare att titta på dem som sjöng utantill mot dem som sjöng ned i pärmen. Lillkillen vaknade lagom till sista framförandet (förutom extranumret) och tog min hand i sin och så gick vi hemåt genom Lilla Staden i en vacker försommareftermiddag. Lillkillen nyfikad och utvilad och jag alldeles kvittrig och glad över ett fantastiskt framträdande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar