När det nu gick så bra att möta världen i grälligt grönt bestämde jag mig för att köpa ett blått nagellack som jag tidigare spanat in. Och när jag kom in i affären så hade jag sådan tur att de hade ett erbjudande på just det märket, 3 st för 99 kronor (i vanliga fall kostar det 45 kr flaskan). Så då tog jag, förutom det blå, som jag ska ha när kören sjunger på Sveriges nationaldag, ett rödglittrigt och ett djuprosa.
onsdag, maj 26, 2010
Fierce and safe
När det nu gick så bra att möta världen i grälligt grönt bestämde jag mig för att köpa ett blått nagellack som jag tidigare spanat in. Och när jag kom in i affären så hade jag sådan tur att de hade ett erbjudande på just det märket, 3 st för 99 kronor (i vanliga fall kostar det 45 kr flaskan). Så då tog jag, förutom det blå, som jag ska ha när kören sjunger på Sveriges nationaldag, ett rödglittrigt och ett djuprosa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Härligt...
Snacka om crazy...
Kram/ H
Jag gillar de där pyttesmå Depend-lacken. De är faktiskt bra. Dessutom har man en sportslig chans att göra av med ett lack nån gång emellanåt. Men Mavala är också jättetrevligt, och många fina färger.
Håller fullkomligt med dig Miss Gillette. Mitt favoritmärke var länge Max Factor, men sedan köpte jag ett mycket bra överlack från Scratch Nails som får många nagellack att sitta ganska länge (jag målar alltid tre lager + ett lager överlack). Det var ett bra inköp för även om Max Factor var bra så var flaskorna stora och de hade sällan några säsongsfärger utan det var "samma gamla". Därefter har jag vågat prova lite fler märken (hejt när det börjar trilla av i kanterna efter bara någon dag) bland annat Depend och Mavala. Jag har varit nöjd med dem och blev väldigt nöjd det gröna lacket, som kommer från Lumené. Först efter sex dagar tyckte jag själv att det började se fult ut (släppt i toppen och botten av nageln) och då har jag inget överlack på!
Just det där är ett i-landsproblem som jag önskar att jag hade: hitta det bästa nagellacket. Men jag får njuta ställföreträdande av ditt istället. Alltså långa naglar är nåt av det allra kvinnligaste jag kan tänka mig, men det kanske beror på att just det alltid har varit nånting ouppnåeligt för mig. Och så tycker jag ju att jag har så okvinnliga händer, så de få gånger jag lyckats få lite längd på naglarna har jag känt mig som en annan mänska nästan (jag hade lösnaglar ett tag också, fast det var primärt för att lyckas sluta bita på naglarna nån himla gång). När jag ser kvinnor med långa, välskötta naglar brukar jag komplimentera dem för det och de blir nästan alltid väldigt glada. Det är nåt särskilt med naglar, det är det.
Skicka en kommentar