Vintage är ingen färg

Kören har en trevlig vana - vi träffas någon gång under sommaren och äter en bit mat och sjunger några trudelutter ihop, bara för att vi saknar kören och sjungandet under sommaruppehållet.

Ikväll var det dags och det var snopet, trevligt, roligt och jag gick nästan med vinst.
Snopet att vi inte sjöng en enda trudelutt. Nej, vi var förvisso inte de åtta stämmor vi vanligtvis är, men nog hade vi kunnat låta någorlunda bra om vi stämt upp i någon härlig sommarsång!
Trevligt att träffa en hoper vuxna människor att samtala med och att få äta i lugn och ro!
Roligt bland annat för att vissa körmedlemmar envisades med att tro att vintage är en färg, jämförbar med mörkbrun.
Och jag gick nästan med vinst i år också. Jag gillar nämligen de här sommarträffarna av ytterligare en anledning - jag får saker av mina körkompisar då! Förra året fick jag en fin svart klänning som passade ypperligt som mammaklänning (nyfiken, kolla här - inlägget har inget med klänningen att göra). Detta år var det en annan körkompis som hade med sig ett par nyinköpta skor som hon inte kunde använda för att de inte passade hennes fötter!