I mitt jobb har jag förmånen att träffa människor med olika erfarenheter. För ett tag sedan träffade jag en av projektledarna för Romska Tjejjouren. Jag visste att romer diskrimineras, men hade en ganska naiv syn på omfattningen av diskrimineringen. Under de där dagarna fick jag en större insyn i hur omfattande diskrimineringen är och hur den påverkar romernas vardag.
Till exempel berättade den här kvinnan att hon föredrar att expediten följer efter henne när hon går in i affärer. På så sätt undviker hon att behöva bli visiterad när hon kommer fram till kassan. Ibland har det till och med hänt att hon behövt klä av sig in på bara trosorna på ett kontor för att bevisa att hon inte tagit något. Och tja, då är det klart att hon föredrar att någon följer efter henne för att slippa förnedringen att bli visiterad eller tvingad att klä av sig (vilket för övrigt det inte är någon som kan kräva).
I alla fall så erbjöd hon mig och flera andra att få vara en dag med henne. Som rom, i deras dräkt. För att se hur det är. Jag tror jag ska anta hennes erbjudande. Det är alltid bra att få en ökad förståelse för minoriteter.
lördag, juli 31, 2010
fredag, juli 30, 2010
Spartips!
Om ni vill semestra någon annanstans än hemma och inte lägga ut supermycket pengar på hyra av annat tillfälligt boende kan ni göra som vi:
hitta en eller två (eller rentav flera) familjer som ni tror kan stå ut med er i en vecka. Hyr ett hus (nej, inte en stuga, hus) tillsammans och åk! Det ska vi göra. Supersmart tycker jag! Man träffas sådär lagom ofta (kanske badar och käkar ihop någon gång eller så, kanske hänger på kvällarna ibland) - tre familjer kan omöjligt göra allt tillsammans hela tiden. Hyran blir bra mycket billigare och sannolikt blir bo-ytan bra mycket större!
Jag har en kusin som jobbar på en Gotlands-restaurang som familjen har bokat in ett besök hos och så har jag en vän som jag ska försöka träffa och så har jag Marie Jungsteds Gotlandstips som jag tänkte vi skulle bocka av några tips på i alla fall. Om vi hinner. Det är trots allt bara fem dagar att hinna allt. Jag hoppas mest på sol och värme. Värme och sol. Sol och värme. Värme och sol. Strand. Hav. Bad.
hitta en eller två (eller rentav flera) familjer som ni tror kan stå ut med er i en vecka. Hyr ett hus (nej, inte en stuga, hus) tillsammans och åk! Det ska vi göra. Supersmart tycker jag! Man träffas sådär lagom ofta (kanske badar och käkar ihop någon gång eller så, kanske hänger på kvällarna ibland) - tre familjer kan omöjligt göra allt tillsammans hela tiden. Hyran blir bra mycket billigare och sannolikt blir bo-ytan bra mycket större!
Jag har en kusin som jobbar på en Gotlands-restaurang som familjen har bokat in ett besök hos och så har jag en vän som jag ska försöka träffa och så har jag Marie Jungsteds Gotlandstips som jag tänkte vi skulle bocka av några tips på i alla fall. Om vi hinner. Det är trots allt bara fem dagar att hinna allt. Jag hoppas mest på sol och värme. Värme och sol. Sol och värme. Värme och sol. Strand. Hav. Bad.
torsdag, juli 29, 2010
onsdag, juli 28, 2010
Tack Båtsman!
När solen stod som högst på himlen och det var som allra härligast drog Båtsman och hans sambo till skogs för att plocka kantareller. Jag hängde inte med, men så ikväll när de lagade en varsin kantarellmacka så fick jag smaka en halv. Tack, tack, TACK! Jag njöt av varje tugga!
tisdag, juli 27, 2010
Välkommen älskade sol
Förmiddagen var ganska grå. Lillkillen drog till civilisationen med farföräldrarna och vi tog med Liten till närmsta större samhälle där jag avnjöt en superdupergod sallad med camembert, päron och valnötter (varför finns det ingen deli i Lilla Staden?!). Vi letade förgäves sjuttiotalskläder till Sportfiskaren, som, eftersom det inte specifierades i inbjudan vilket sjuttiotal som avsågs, överväger att ta på sig hembygdsdräkt på lördag.
På eftermiddagen kom Båtsman med sambo och solen tittade fram! Ikväll har vi grillat i den härliga, härliga solen som har kommit tillbaka!
Nu ska jag snart öppna en resväska där svärmor packat ned gamla sjuttiotalskläder som hon grävt fram ur gömmorna. Vi får väl se om något passar - hon är en ganska smal typ.
På eftermiddagen kom Båtsman med sambo och solen tittade fram! Ikväll har vi grillat i den härliga, härliga solen som har kommit tillbaka!
Nu ska jag snart öppna en resväska där svärmor packat ned gamla sjuttiotalskläder som hon grävt fram ur gömmorna. Vi får väl se om något passar - hon är en ganska smal typ.
måndag, juli 26, 2010
Solen på väg ned...
...i den spegelblanka sjön. Lillkillen kastar stenar i den efter att, med ganska många egna spelregler, spelat lite Alfapet med Storfiskaren. Själv sitter jag bredvid och kollar vad som hänt i världen. Inte så mycket verkar det som.
Idag tog det hundra och hundra år att åka till Holmen. Men till slut kom vi fram och det enda som hörs (förutom Lillkillens fantastiska tankar som ännu inte nöjer sig med att bara bli tänkta) är någon fågel som sjunger sin kvällsaria och någon fisk som plumsar. På andra sidan storstugan hörs ganska många getingar men det blir det slut på imorgon då Antiklimax kommer hit och dödar dem.
Ikväll ser jag fram emot att få gå och lägga mig i en helt ny säng med Sportfiskaren. 120 cm bred, så sov vi i flera år - med Lillkillen mellan oss en del av natten. Och nu kommer väl Liten ligga där antar jag. Fast just nu sussar hon i sin säng (en pytteliten del av den syns i vänstra hörnet. Lillkillen saknar vårt hus men ser fram emot att ligga högst upp i våningssängen. Vår friggebod är inte stor, men tänk att vi får plats alla fem ändå! Alla fem ja...den obäddade sängen påminner om Stora Killens frånvaro. Men nu har hälften av tiden gått. Nu är jag halvvägs, halvvägs till framtiden.
Idag tog det hundra och hundra år att åka till Holmen. Men till slut kom vi fram och det enda som hörs (förutom Lillkillens fantastiska tankar som ännu inte nöjer sig med att bara bli tänkta) är någon fågel som sjunger sin kvällsaria och någon fisk som plumsar. På andra sidan storstugan hörs ganska många getingar men det blir det slut på imorgon då Antiklimax kommer hit och dödar dem.
Ikväll ser jag fram emot att få gå och lägga mig i en helt ny säng med Sportfiskaren. 120 cm bred, så sov vi i flera år - med Lillkillen mellan oss en del av natten. Och nu kommer väl Liten ligga där antar jag. Fast just nu sussar hon i sin säng (en pytteliten del av den syns i vänstra hörnet. Lillkillen saknar vårt hus men ser fram emot att ligga högst upp i våningssängen. Vår friggebod är inte stor, men tänk att vi får plats alla fem ändå! Alla fem ja...den obäddade sängen påminner om Stora Killens frånvaro. Men nu har hälften av tiden gått. Nu är jag halvvägs, halvvägs till framtiden.
Ofattbart
Går här och gråter när jag packar. Lyssnar på "De fattiga i Lodz". Jag lyckas aldrig ta in eller förstå att de fasansfulla händelser som beskrivs under nazisternas styre verkligen har hänt. Hur kan människor pressas att gå över sådana gränser? Finns det ett sådant mörker i oss alla?
söndag, juli 25, 2010
Världens bästa make
Han är så fin min man. Idag har jag fått sy hela dagen och är färdig med alla UFO:n (unfinished objects) utom solhatten (som ligger tillklippt någonstans där jag inte hittar den...). Han har tagit hand om kidsen och markservicen och som om det inte vore nog så har han sett till att jag slipper något jag avskyr: att komma hem från en resa till ett hus som behöver städas. Här är nystädat och nyskurat och jag bara älskar det! Och Sportfiskaren förstås!
Nu blev det ju urtrist ju!
Stora Killen packar åt sig själv när vi ska iväg, men de två små får hjälp. Jag tar en och maken tar en = jämställt.
Håller på att förbereda packningen genom att skriva lista på vad vi (jag och ena småkidset) ska ha med. När vi gjort andra semestertripper i sommar har jag inte ens tänkt på att ta med regnkläder och fler ombyten med varma kläder, men det måste jag nog inför den här trippen. Skrutt också!
Uppdatering ca. 22:20:
NU blev det genast bättre. När jag ändå ska sitta här med papper och penna och klura en stund och därefter surfa lite kan jag ju lika gärna stoppa fossingarna i mitt härliga fotbad! Mys, mys!
Håller på att förbereda packningen genom att skriva lista på vad vi (jag och ena småkidset) ska ha med. När vi gjort andra semestertripper i sommar har jag inte ens tänkt på att ta med regnkläder och fler ombyten med varma kläder, men det måste jag nog inför den här trippen. Skrutt också!
Uppdatering ca. 22:20:
NU blev det genast bättre. När jag ändå ska sitta här med papper och penna och klura en stund och därefter surfa lite kan jag ju lika gärna stoppa fossingarna i mitt härliga fotbad! Mys, mys!
lördag, juli 24, 2010
Nä, men ät burkmellis då!
Försöker. Hallonpuré. Äppelpuré. Kiwimos. Jordgubbs-, hallon- och blåbärspuré. Hemgjort. Utan tillsatser. Men nej. Bestämda små fäktande armar och nu har Liten lärt sig spotta ut maten också. Hurra för utveckling.
Smörgåsrån med messmör går hem. Och dyr fruktpuré på burk med massa konserveringsmedel och skräp i går bra. Ja, tack gärna. Hela burken, jajamän!
Smörgåsrån med messmör går hem. Och dyr fruktpuré på burk med massa konserveringsmedel och skräp i går bra. Ja, tack gärna. Hela burken, jajamän!
Jag tror jag har bestämt mig
Länge tänkte jag ta med hushållssymaskinen på vår roadtrip. Då kunde jag färdigställa lite kläder som skulle sys i vävda tyger. Men nu har jag tänkt om. Den får stanna hemma med sin overlock-kompis. Hur jag ska klara mig utan att sy i så många dagar vet jag inte, det är beroendeframkallande!
Men det här innebär att jag måste färdigställa mina påbörjade syprojekt; tre klänningar, ett par byxor, en t-shirt och en solhatt innan vi kan åka. Jag skulle också behöva sy en tröja. Så vi kommer väl iväg en vecka senare eller så...
Men det här innebär att jag måste färdigställa mina påbörjade syprojekt; tre klänningar, ett par byxor, en t-shirt och en solhatt innan vi kan åka. Jag skulle också behöva sy en tröja. Så vi kommer väl iväg en vecka senare eller så...
fredag, juli 23, 2010
Vi har redan fredagsmyyyyyyyyyyyst!
Igår gav vi oss iväg på en dagstur. Redan när vi åkte frågade Sportfiskaren vad det var för dag.
- Fredag....(tyst en stund)...tror jag i alla fall. Vänta nu....jo, men det måste det vara för det var ju torsdag igår när kunden kom och hämtade den där sybeställningen så det måste vara fredag.
På väg hem från vår dagstur stannade vi vid en pizzeria och då kom jag ju på att det var fredagsmyyyyyyyyys! Innan vi satte oss i bilen gick vi in på en mack och handlade dricka och jordnötter och så fredagsmös vi i bilen och Lillkillen fick lyssna på sin cd-saga hundra gånger i rad. Sen orkade inte vi vuxna höra den fler gånger så vid 21:00 satte vi på radion:
- Och torsdagskvällen fortsätter med ekot.
- Hörde du, sa jag, han sa torsdagskvällen. Är det inte fredag?
Nä, det var det ju inte. Det var ju torsdag. Så nu får vi fredagsmysa två dagar i rad. Semesterlyx!
- Fredag....(tyst en stund)...tror jag i alla fall. Vänta nu....jo, men det måste det vara för det var ju torsdag igår när kunden kom och hämtade den där sybeställningen så det måste vara fredag.
På väg hem från vår dagstur stannade vi vid en pizzeria och då kom jag ju på att det var fredagsmyyyyyyyyys! Innan vi satte oss i bilen gick vi in på en mack och handlade dricka och jordnötter och så fredagsmös vi i bilen och Lillkillen fick lyssna på sin cd-saga hundra gånger i rad. Sen orkade inte vi vuxna höra den fler gånger så vid 21:00 satte vi på radion:
- Och torsdagskvällen fortsätter med ekot.
- Hörde du, sa jag, han sa torsdagskvällen. Är det inte fredag?
Nä, det var det ju inte. Det var ju torsdag. Så nu får vi fredagsmysa två dagar i rad. Semesterlyx!
onsdag, juli 21, 2010
Varför vill vuxna ha maskerad?!
Båtsman ska ha fyrtioårsfest. Vi är bjudna. Det är: Klädsel 70-tal. Aj hejt klä ut mig. Varför vill vuxna klä ut sig. Kan vi inte bara träffas, prata, parta och alla får ha på sig vad de vill?!
Har ett par utsvängda jeans som jag tänker ha (ett säkert sätt att se till att den dagen blir sommarens varmaste), men ingen topp. Inga skor (och jag har svårartad ångest inför att köpa skor på second hand, det kommer inte hända) och inget långt hår att sätta hårband i.
Undrar hur modet var i Ecuador på 70-talet. Poncho tror jag. Det kanske är lösningen. Vanliga brallor och poncho, Pocahontas goes sjuttiotalet lixom.
Har ett par utsvängda jeans som jag tänker ha (ett säkert sätt att se till att den dagen blir sommarens varmaste), men ingen topp. Inga skor (och jag har svårartad ångest inför att köpa skor på second hand, det kommer inte hända) och inget långt hår att sätta hårband i.
Undrar hur modet var i Ecuador på 70-talet. Poncho tror jag. Det kanske är lösningen. Vanliga brallor och poncho, Pocahontas goes sjuttiotalet lixom.
tisdag, juli 20, 2010
Kom an, kom an pirater!
Gjorde Aftonbladets valbarometer (eller vad det nu hette) och höll på att trilla ur soffan när jag fick veta att jag stod närmast Piratpartiet och längst bort från Moderaterna. Jaha, då vet jag vad jag ska rösta på då. Skönt att slippa fundera på det något mer!
I took a chance on you
Liten sussar sött bredvid mamma. Hon är en bestämd person. Bestämde själv när hon skulle sluta amma (genom att bita mig tre gånger i rad när jag trugade och därefter ge mig ett leende som att; där fick du, fattar du nu?) och nu har hon bestämt sig för att sluta äta på natten. Tror jag i alla fall. Det har varit så tre nätter och tre kvällar i rad har vi gjort i ordning en flaska med välling och ställt i kylen. Bara för att få slänga det i slasken på morgonen när hon sovit hela natten utan att äta. Vilket vi, måste jag påpeka, är superglada för!
Ikväll utmanade jag ödet. Det finns ingen flaska färdig välling i kylen nu. Vi får väl se om hon vaknar och vill ha mat eller inte i natt...vardagsspänning på hög nivå för en Svensson-människa som jag själv!
Uppdatering 07:36:
Liten sov gott ända till 07:02! Hurra för henne!
Ikväll utmanade jag ödet. Det finns ingen flaska färdig välling i kylen nu. Vi får väl se om hon vaknar och vill ha mat eller inte i natt...vardagsspänning på hög nivå för en Svensson-människa som jag själv!
Uppdatering 07:36:
Liten sov gott ända till 07:02! Hurra för henne!
måndag, juli 19, 2010
söndag, juli 18, 2010
Status:
Småkids
Make
Altan
Sol
Grill
Kött
Pommes
Timern i gång
Laptop
Goda såser
Juice
Livet är ju bara för härligt! Har jag verkligen förtjänat detta?!
Make
Altan
Sol
Grill
Kött
Pommes
Timern i gång
Laptop
Goda såser
Juice
Livet är ju bara för härligt! Har jag verkligen förtjänat detta?!
Marys dajm- och mintkolakakor
Häromdagen skulle jag baka kolakakor. Svärmor gör så goda sådana och så fick vi några andra supergoda på ett kalas häromveckan. Jag hittade ett recept på nätet och gjorde dem, men de blev inte alls så goda som svärmors. Smakade Digestive, inte kolakakor. Men så fick jag receptet på de kakor vi fick på kalaset och jag bakade dem igår. De är såååååå goda och därför måste jag ju dela med mig av receptet!
200 g smör (ej flytande eller smält)
2½ dl socker
Blanda ihop dessa i matberedare
3 msk sirap
2 msk vaniljsocker
Blanda ihop dessa och rör sedan ned i smör- och sockersmeten
4½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Blanda ihop dessa och rör ned i smeten
Krossa 2 st dubbeldajm eller 100 g mintkrokant och rör ned i smeten, som blir ganska fast.
Dela den i sex delar. Lägg bakplåtspapper på plåtar och rulla ut varje del till en lång rulle. Lägg tre rullar på varje plåt. Platta sedan till dem så att de blir ganska tunna, ca. 5 mm.
Grädda i 175 grader i 10-15 minuter. Ju kortare tid desto segare blir de (tiden varierar dock från ugn till ugn). Skär i bitar och låt sedan kallna. Mumsa och njut!
200 g smör (ej flytande eller smält)
2½ dl socker
Blanda ihop dessa i matberedare
3 msk sirap
2 msk vaniljsocker
Blanda ihop dessa och rör sedan ned i smör- och sockersmeten
4½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Blanda ihop dessa och rör ned i smeten
Krossa 2 st dubbeldajm eller 100 g mintkrokant och rör ned i smeten, som blir ganska fast.
Dela den i sex delar. Lägg bakplåtspapper på plåtar och rulla ut varje del till en lång rulle. Lägg tre rullar på varje plåt. Platta sedan till dem så att de blir ganska tunna, ca. 5 mm.
Grädda i 175 grader i 10-15 minuter. Ju kortare tid desto segare blir de (tiden varierar dock från ugn till ugn). Skär i bitar och låt sedan kallna. Mumsa och njut!
lördag, juli 17, 2010
Vatten över huvudet
Maken sliter sina mobiltelefoner. Det gör inte jag. Jag har haft tre mobiltelefoner på den tid han haft sin senaste. Men när den började stänga av sig hela tiden köpte han en ny för några dagar sedan. En liten filidutt med tangentbord, Xperia eller något sådant.
Och vad han fipplar med den! Det tog några timmar innan han kom på hur han skulle svara. Sedan har han filurat på vem som ska ha vilken ringsignal i något dygn. Det tog några soltimmar att föra över låtbiblioteket från Itune. Han har skaffat en ny mailadress. Idag har han laddat ned spel till den och står och leker kastspö med telefonen.
Oftast slutar det mesta med att telefonen låter högt och ljudligt och att Sportfiskaren med hög röst säger:
- M-E-N! Hur svårt ska det vara! Jag fattar inte hur jag ska göra!!!
Jag har erbjudit mig att vi kan byta telefon, men han har inte svarat.
Förresten tycker jag att den är för tjock med det där tangentbordet till. Så det så...
Och vad han fipplar med den! Det tog några timmar innan han kom på hur han skulle svara. Sedan har han filurat på vem som ska ha vilken ringsignal i något dygn. Det tog några soltimmar att föra över låtbiblioteket från Itune. Han har skaffat en ny mailadress. Idag har han laddat ned spel till den och står och leker kastspö med telefonen.
Oftast slutar det mesta med att telefonen låter högt och ljudligt och att Sportfiskaren med hög röst säger:
- M-E-N! Hur svårt ska det vara! Jag fattar inte hur jag ska göra!!!
Jag har erbjudit mig att vi kan byta telefon, men han har inte svarat.
Förresten tycker jag att den är för tjock med det där tangentbordet till. Så det så...
Men kyrkan!!
Kyrkan på Öland ville ge kollekten till en ung man som blivit dömd för misshandel. Han hade slagit till en kille på 16 år. Kyrkan tycket synd om den unge mannen som dömdes till skadestånd och dagsböter så de samlade ihop lite pengar till förövaren så han skulle kunna göra sig skuldfri.
- Om någon upprepade gånger säger att alla ölänningar är dumma i huvudet får man räkna med att det smäller. Jag försvarar inte våld - men man kan säga att 19-åringen slog ett slag för Öland, säger prästen Dag Sandahl.
Fast nog låter det som att prästen försvarar våld? Och dessutom förminskar det genom att försöka skoja lite om det. Nu var det här en ångerfull gärningsman som tackade nej till kyrkans insamlade pengar för han tyckte han hade möjlighet att betala ändå. Och det var strongt tycker jag.
Kyrkans handling i det här fallet har jag svårt att förstå. Om någon döms till böter och skadestånd och ingen annan påföljd så blir det ju som att han inte får något straff om kyrkan går in och betalar det. Om de vill stötta förövaren kan de ju göra det på andra sätt. Det bör tilläggas att kyrkan också hade ett ickevåldsprojekt för konfirmanderna och att pengarna gick till det istället, allt enligt förövarens önskemål.
I Lilla Staden är svenska kyrkan väldigt bra på att stötta brottsoffer, både genom att dela med sig av sin kompetens till olika verksamheter som stödjer brottsoffer, genom att skänka kollekten runt Brottsofferdagen och FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Dessutom har jag möjlighet att, i enskilda fall där socialtjänstens byråkrati ställer till det, ringa och be om enstaka bidrag till våldsutsatta kvinnor som hamnat i ekonomiskt trångmål. Vi har ett mycket gott samarbete - hurra för Svenska Kyrkan i Lilla Staden!
- Om någon upprepade gånger säger att alla ölänningar är dumma i huvudet får man räkna med att det smäller. Jag försvarar inte våld - men man kan säga att 19-åringen slog ett slag för Öland, säger prästen Dag Sandahl.
Fast nog låter det som att prästen försvarar våld? Och dessutom förminskar det genom att försöka skoja lite om det. Nu var det här en ångerfull gärningsman som tackade nej till kyrkans insamlade pengar för han tyckte han hade möjlighet att betala ändå. Och det var strongt tycker jag.
Kyrkans handling i det här fallet har jag svårt att förstå. Om någon döms till böter och skadestånd och ingen annan påföljd så blir det ju som att han inte får något straff om kyrkan går in och betalar det. Om de vill stötta förövaren kan de ju göra det på andra sätt. Det bör tilläggas att kyrkan också hade ett ickevåldsprojekt för konfirmanderna och att pengarna gick till det istället, allt enligt förövarens önskemål.
I Lilla Staden är svenska kyrkan väldigt bra på att stötta brottsoffer, både genom att dela med sig av sin kompetens till olika verksamheter som stödjer brottsoffer, genom att skänka kollekten runt Brottsofferdagen och FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Dessutom har jag möjlighet att, i enskilda fall där socialtjänstens byråkrati ställer till det, ringa och be om enstaka bidrag till våldsutsatta kvinnor som hamnat i ekonomiskt trångmål. Vi har ett mycket gott samarbete - hurra för Svenska Kyrkan i Lilla Staden!
fredag, juli 16, 2010
Inget skoj
Alltså. Jag trodde det var en fördom att ryssar drack mycket vodka, men så verkar det ju inte vara. 1 200 ryssar har drunkat under den värmebölja som råder i Ryssland och många på grund av kombinationen vodka och simma, som inte är någon bra idé. De vuxna dör för att de är för berusade för att simma och barnen för att de vuxna är så berusade att de inte håller uppsikt över sina barn. Det är ju sorgligt och bedrövligt!
Det här går inte!
Jag är allergisk mot rajgräs och timotej. Det har gått bra i sommar fram till nu. Några små anfall då och då, men inga stora problem. Fast senaste veckan har det varit jobbigt; kli i ögat och rinn i näsan tillsammans med ljudliga nysningar. I morse när jag vaknade var ena ögat helt rött och klibbigt och jag insåg att det nog är dags nu. Att ta de där Tavegyltabletterna jag har i skåpet just in case. Så jag tog en i morse.
In. I. Dimma.
Huvudet blir trögt och ögonlocken tunga. Det är en trötthet som påminner om tröttheten jag haft i början av graviditeterna. Det GÅR inte att göra något åt den. Den kommer och bara klubbar mig i huvudet och så måste jag vila. Nu har jag gjort det i en timme och det är något bättre, men fortfarande känner jag inte igen mig. Det brukar gå över efter några dygn, men det måste väl finnas någon annan medicin för oss med hösnuva som inte har en grym trötthet som bieffekt?!
In. I. Dimma.
Huvudet blir trögt och ögonlocken tunga. Det är en trötthet som påminner om tröttheten jag haft i början av graviditeterna. Det GÅR inte att göra något åt den. Den kommer och bara klubbar mig i huvudet och så måste jag vila. Nu har jag gjort det i en timme och det är något bättre, men fortfarande känner jag inte igen mig. Det brukar gå över efter några dygn, men det måste väl finnas någon annan medicin för oss med hösnuva som inte har en grym trötthet som bieffekt?!
torsdag, juli 15, 2010
Bleeding love
Det absolut bästa med att ha ett ex är att det just är ett ex, ett imperfekt, ett då. Fast om man, som jag, har barn med sitt ex, så är det värsta alla de stunder som jag är utan mitt barn.
De där vanliga vardagshelgerna har jag vant mig vid. Visst saknar jag. Längtar. Men dygnen går fort och jag har honom snart hos mig igen. Men vid lov är han borta längre, en vecka ungefär. Och sommaren är värst. En hel månad.
Och den här sommaren har jag sådant dåligt samvete. Innan förra sommaren har Stora Killen varit hos oss två veckor i taget, men så ville han själv prova att vara hos oss fyra veckor i taget. Ok, vi provar. Han verkade nöjd när han kom hem, så jag förutsatte att han ville ha det så även den här sommaren. Det gjorde även mitt ex. Vi delade upp sommaren. Så några veckor innan sommarlovet säger Stora Killen att han inte vill det, att han vill att det ska vara som förut, två veckor i taget. Jag säger att det nog kan bli svårt för hans pappa att ändra eftersom han tagit semester utifrån hur Stora Killen ska vara hos honom. Och så var det.
Det är alltid ett långsamt farväl. Både jag och Stora Killen tar till vara tiden med vetskapen om att den kommer ta slut. På sitt tafatta tolvåriga sätt kommer han närmre. Och jag omsluter honom med hela min mamma-kärlek. Öser ur den oändliga oceanen. Hoppas att det ska räcka alla tjugoåtta dagarna. Det sista dygnet innan han åker är olidligt för mig. Att packa kläder. Förbereda. Tårarna är så nära hela tiden. För honom är det både roligt och jobbigt. Att få komma till en del av sin familj, men lämna en annan.
Så är han borta. Och rummet tomt. Kvar i mig finns som ett längtans-sår. Det sitter från magen upp till halsgropen. Som ett skärsår; det är nästan osynligt, men om man drar i kanterna öppnar sig ett djupt sår. Under större delen av dygnet är såret sådär osynligt. Men så; ett minne, ett klädesplagg, en av hans kompisar ringer eller bara en längtan som ger en fysisk förnimmelse av tomhet över bröstkorgen. Såret öppnar sig och jag blöder. Blöder kärlek. Blöder, blöder, blöder och sedan sluter det sig igen. Dag ut och dag in. Tjugoåtta dagar. Det finns ingen bot, tro mig, jag vet, jag har försökt allt. Det är bara att fortsätta andas, hänga i, hålla ut till dess att det är min tid igen.
De där vanliga vardagshelgerna har jag vant mig vid. Visst saknar jag. Längtar. Men dygnen går fort och jag har honom snart hos mig igen. Men vid lov är han borta längre, en vecka ungefär. Och sommaren är värst. En hel månad.
Och den här sommaren har jag sådant dåligt samvete. Innan förra sommaren har Stora Killen varit hos oss två veckor i taget, men så ville han själv prova att vara hos oss fyra veckor i taget. Ok, vi provar. Han verkade nöjd när han kom hem, så jag förutsatte att han ville ha det så även den här sommaren. Det gjorde även mitt ex. Vi delade upp sommaren. Så några veckor innan sommarlovet säger Stora Killen att han inte vill det, att han vill att det ska vara som förut, två veckor i taget. Jag säger att det nog kan bli svårt för hans pappa att ändra eftersom han tagit semester utifrån hur Stora Killen ska vara hos honom. Och så var det.
Det är alltid ett långsamt farväl. Både jag och Stora Killen tar till vara tiden med vetskapen om att den kommer ta slut. På sitt tafatta tolvåriga sätt kommer han närmre. Och jag omsluter honom med hela min mamma-kärlek. Öser ur den oändliga oceanen. Hoppas att det ska räcka alla tjugoåtta dagarna. Det sista dygnet innan han åker är olidligt för mig. Att packa kläder. Förbereda. Tårarna är så nära hela tiden. För honom är det både roligt och jobbigt. Att få komma till en del av sin familj, men lämna en annan.
Så är han borta. Och rummet tomt. Kvar i mig finns som ett längtans-sår. Det sitter från magen upp till halsgropen. Som ett skärsår; det är nästan osynligt, men om man drar i kanterna öppnar sig ett djupt sår. Under större delen av dygnet är såret sådär osynligt. Men så; ett minne, ett klädesplagg, en av hans kompisar ringer eller bara en längtan som ger en fysisk förnimmelse av tomhet över bröstkorgen. Såret öppnar sig och jag blöder. Blöder kärlek. Blöder, blöder, blöder och sedan sluter det sig igen. Dag ut och dag in. Tjugoåtta dagar. Det finns ingen bot, tro mig, jag vet, jag har försökt allt. Det är bara att fortsätta andas, hänga i, hålla ut till dess att det är min tid igen.
onsdag, juli 14, 2010
Sommaren är kort
Sitter och eftersvettas efter en rask promenix med gångstavarna i den längsta uppförsbacken som Lilla Staden kan erbjuda. Phew!
I alla fall. Jag gick samma runda vid samma tidpunkt förra veckan. Skillnad: idag var gatlyktorna tända.
I alla fall. Jag gick samma runda vid samma tidpunkt förra veckan. Skillnad: idag var gatlyktorna tända.
tisdag, juli 13, 2010
Heja Socialstyrelsen!
Jaha. Förvaltningsrätten tycker att en läkare som är dömd för att ha misshandlat sin rullstolsburne man, blivit ålagd besöksförbud mot två personer samt fått en erinran från Hälso- och sjukvårdsnämnden för felaktig behandling ska få läkarlegitimation. Det tycker inte jag och inte Socialstyrelsen heller, så nu har de överklagat Förvaltningsrättens beslut. Heja, heja på, heja på Socialstyrelsen!
måndag, juli 12, 2010
Heja spontaniteten!
Åh, vad jag är glad att jag smittats av Sportfiskarens spontanitet. Förr höll jag på att planera saker och ting långt i förväg och var lite autistisk när det dök upp spontana saker (jaha, men det hade vi ju inte bestämt...hur blir det nu då?). Men sådan är jag inte längre (i samma utsträckning) och det är bra! Det har blivit en massa dagsturer hit och dit i Sverige (Mora Tomteland, Karlsborgs Fästning m.m.). Och så en massa gäster som kommer till oss på spontanbesök; släkt och vänner och bekanta. Älskar det!
söndag, juli 11, 2010
Det här är en glad nyhet!
Aldrig har killar i nian druckit så lite alkohol som nu! Och ökningen av andelen elever i nian som provat narkotika har stannat av (9 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna). Andelen elever som röker har till och med minskat! Allt detta enligt CAN!
Som trebarnsmorsa till kids som inte ännu nått årskurs nio är detta mycket goda nyheter! Hoppas den här trenden fortsätter så jag slipper leta cigaretter och gömd alkohol alltför ofta...Och jag vill a-l-d-r-i-g behöva leta narkotika!!
Som trebarnsmorsa till kids som inte ännu nått årskurs nio är detta mycket goda nyheter! Hoppas den här trenden fortsätter så jag slipper leta cigaretter och gömd alkohol alltför ofta...Och jag vill a-l-d-r-i-g behöva leta narkotika!!
lördag, juli 10, 2010
Var tionde man gör som Littorin...
...enligt en studie som Folkhälsoinstitutet gjort. Köper sex alltså. Föga överraskande att det var just det brottet (om det nu stämmer). Var tionde man - det är ganska många. Sannolikt har någon jag känner köpt sex. Undrar vem? Och hur jag än gissar kommer jag nog inte gissa rätt, för det syns ju inte utanpå.
Väldigt få män har dömts till fängelse för att de köpt sex. De flesta erkänner brottet för att slippa en rättegång och då blir det bötesföreläggande och så är det hela ur världen. Det finns ett förslag att öka maximistraffet för sexköp till ett års fängelse, men om få män döms till fängelse känns ju det lite meningslöst! Dagsböter är straffet för att någon tar sig rätten att köpa en annan människa. Men det är klart, det är väl egentligen inte så farligt om män betalar en slant för att få knulla litegrann...hororna har ju ändå valt att sälja sex...och många är ju faktiskt myndiga...och dessutom socialt utslagna och ofta i ett aktivt missbruk...och det är ju ett jobb i alla fall...världens äldsta till och med sägs det...
Och det hade ju varit önskvärt att vår statsminister i alla fall kunnat säga att OM de uppgifterna som Aftonbladet publicerat stämmer så är det någonting som regeringen fördömer och tar avstånd ifrån, att han sa att det är helt oacceptabelt att n-å-g-o-n, oavsett ställning i samhället, tar sig rätten att köpa en annan människa. Men Sveriges statsminister har inga nya kommentarer. Nä, som sagt, det är ju bara nedknarkade horor det handlar om...vem bryr sig?!
Väldigt få män har dömts till fängelse för att de köpt sex. De flesta erkänner brottet för att slippa en rättegång och då blir det bötesföreläggande och så är det hela ur världen. Det finns ett förslag att öka maximistraffet för sexköp till ett års fängelse, men om få män döms till fängelse känns ju det lite meningslöst! Dagsböter är straffet för att någon tar sig rätten att köpa en annan människa. Men det är klart, det är väl egentligen inte så farligt om män betalar en slant för att få knulla litegrann...hororna har ju ändå valt att sälja sex...och många är ju faktiskt myndiga...och dessutom socialt utslagna och ofta i ett aktivt missbruk...och det är ju ett jobb i alla fall...världens äldsta till och med sägs det...
Och det hade ju varit önskvärt att vår statsminister i alla fall kunnat säga att OM de uppgifterna som Aftonbladet publicerat stämmer så är det någonting som regeringen fördömer och tar avstånd ifrån, att han sa att det är helt oacceptabelt att n-å-g-o-n, oavsett ställning i samhället, tar sig rätten att köpa en annan människa. Men Sveriges statsminister har inga nya kommentarer. Nä, som sagt, det är ju bara nedknarkade horor det handlar om...vem bryr sig?!
fredag, juli 09, 2010
Lägg av Aftonbladet
Snacka om dubbelmoral:
Aftonbladet vill, enligt Lena Melin, inte publicera vilket brott Sven Otto Littorin, enligt Aftonbladet, har begått eftersom han inte är en offentlig person längre. Men om de tycker så undrar jag hur det kommer sig att de publicerar uppgiften om att han har begått ett brott över huvud taget? Såvitt jag vet publicerades de uppgifterna efter hans avgång då han ju inte heller var en offentlig person längre.
Aftonbladet vill, enligt Lena Melin, inte publicera vilket brott Sven Otto Littorin, enligt Aftonbladet, har begått eftersom han inte är en offentlig person längre. Men om de tycker så undrar jag hur det kommer sig att de publicerar uppgiften om att han har begått ett brott över huvud taget? Såvitt jag vet publicerades de uppgifterna efter hans avgång då han ju inte heller var en offentlig person längre.
torsdag, juli 08, 2010
Till Fröken Granit
Fröken Granit och jag har träffats en gång i veckan och gått powerwalks tillsammans. I genomsnitt har vi gått ungefär sex kilometer varje gång. Vi började i början av det här året. Det är 25 veckor sedan. Men så kan vi räkna bort fem veckor när kidsen varit sjuka eller våra promenadträffar krockat med andra saker så vi fått ställa in, så totalt 20 veckor har vi träffats. Det innebär att vi gått 120 km tillsammans. Tolv mil. Jag, Fröken Granit, Liten och Vispen (Fröken Granits tösabit, ett halvår äldre än Liten) - på grusvägar, asfaltsvägar, skogsvägar, ängsstigar, uppför branta backar, nedför sluttningar. I minusgrader, plusgrader, i sol, regn, vind, i knarrande snö, i nyvaken vårnatur, i blomstertid.
På tolv mil hann vi prata en del du och jag Fröken Granit. Om allt. Om dig, mig, våra ungar, vårt jobb, våra respektive, våra föräldrar, syskon, relationer vi har eller har haft, saker vi gjort och inte gjort, om roliga händelser, roliga människor, konstiga händelser, konstiga människor, jobbiga saker, jobbiga människor, sorgliga saker, sorgliga människor, om dåtiden, nutiden och framtiden. Ja, vi har avhandlat ganska många ämnen och delat mycket under de tolv milen. Och vi satt ju inte direkt tysta när vi lunchade tillsammans...och tänk att vi efter några veckor kom på hur vi skulle få tid till dessert! Mums, mums! Liten och Vispen har lekt bredvid varandra och det har varit så roligt att få följa Vispen i hennes utveckling - vilka härliga tjejer vi har!
Nu börjar din och Elektrikerns semester så idag var vår sista träff. Vi bestämde ju att vi ska fortsätta till hösten när vi båda börjar jobba fast i miniformat; en gång i veckan tar vi en lunchpromenad och så turas vi om att bjuda på matlåda varannan vecka, men det blir ju inte riktigt samma sak. Fast betydligt bättre än inget.
Men. Tack för alla goda luncher och alla goda desserter. Och för att du varit försökskanin till ett antal maträtter och desserter jag gjort! Mest vill jag ändå tacka dig för alla intressanta, om än ganska andfådda, samtal vi haft. Och för att du är min vän. Ett särskilt tack för den fina rosväxten jag fick den där dagen när jag tyckte livet var rätt jobbigt. Du får mig alltid att må bättre. Och du vet väl att jag finns här, downtown Lilla Staden, närhelst du behöver en vän eller ett powerwalksällskap. Keep on walking!
På tolv mil hann vi prata en del du och jag Fröken Granit. Om allt. Om dig, mig, våra ungar, vårt jobb, våra respektive, våra föräldrar, syskon, relationer vi har eller har haft, saker vi gjort och inte gjort, om roliga händelser, roliga människor, konstiga händelser, konstiga människor, jobbiga saker, jobbiga människor, sorgliga saker, sorgliga människor, om dåtiden, nutiden och framtiden. Ja, vi har avhandlat ganska många ämnen och delat mycket under de tolv milen. Och vi satt ju inte direkt tysta när vi lunchade tillsammans...och tänk att vi efter några veckor kom på hur vi skulle få tid till dessert! Mums, mums! Liten och Vispen har lekt bredvid varandra och det har varit så roligt att få följa Vispen i hennes utveckling - vilka härliga tjejer vi har!
Nu börjar din och Elektrikerns semester så idag var vår sista träff. Vi bestämde ju att vi ska fortsätta till hösten när vi båda börjar jobba fast i miniformat; en gång i veckan tar vi en lunchpromenad och så turas vi om att bjuda på matlåda varannan vecka, men det blir ju inte riktigt samma sak. Fast betydligt bättre än inget.
Men. Tack för alla goda luncher och alla goda desserter. Och för att du varit försökskanin till ett antal maträtter och desserter jag gjort! Mest vill jag ändå tacka dig för alla intressanta, om än ganska andfådda, samtal vi haft. Och för att du är min vän. Ett särskilt tack för den fina rosväxten jag fick den där dagen när jag tyckte livet var rätt jobbigt. Du får mig alltid att må bättre. Och du vet väl att jag finns här, downtown Lilla Staden, närhelst du behöver en vän eller ett powerwalksällskap. Keep on walking!
onsdag, juli 07, 2010
Phew!
Jag älskar dig Skruttibangbang! En asiatisk bil med minimalt med el - passar mig perfekt. Jag hade ju kunnat kolla att alla lampor funkade : ( och till nästa gång kommer jag häva i två flaskor k-sprit för föroreningarna i avgaserna var för höga...Så jag måste släcka några tvåor, men annars går han problemfritt! Hurra för Skruttibangbang!
Hoppas slippa åka kommunalt
I eftermiddag ska min bil besiktas. I Storstan. Så jag hoppas verkligen att det inte är något stort fel på den så jag får körförbud för då får jag åka kommunalt hem med småkidsen...
Ska inhandla lite k-sprit för att sänka något värde i avgaserna. Och tejpa fast nummerplåtsbelysningen bak...I övrigt tror jag inte det är något jag kan göra för att förhindra ett eventuellt körförbud. Så håll tummarna för oss!
Ska inhandla lite k-sprit för att sänka något värde i avgaserna. Och tejpa fast nummerplåtsbelysningen bak...I övrigt tror jag inte det är något jag kan göra för att förhindra ett eventuellt körförbud. Så håll tummarna för oss!
Vintage är ingen färg
Kören har en trevlig vana - vi träffas någon gång under sommaren och äter en bit mat och sjunger några trudelutter ihop, bara för att vi saknar kören och sjungandet under sommaruppehållet.
Ikväll var det dags och det var snopet, trevligt, roligt och jag gick nästan med vinst.
Snopet att vi inte sjöng en enda trudelutt. Nej, vi var förvisso inte de åtta stämmor vi vanligtvis är, men nog hade vi kunnat låta någorlunda bra om vi stämt upp i någon härlig sommarsång!
Trevligt att träffa en hoper vuxna människor att samtala med och att få äta i lugn och ro!
Roligt bland annat för att vissa körmedlemmar envisades med att tro att vintage är en färg, jämförbar med mörkbrun.
Och jag gick nästan med vinst i år också. Jag gillar nämligen de här sommarträffarna av ytterligare en anledning - jag får saker av mina körkompisar då! Förra året fick jag en fin svart klänning som passade ypperligt som mammaklänning (nyfiken, kolla här - inlägget har inget med klänningen att göra). Detta år var det en annan körkompis som hade med sig ett par nyinköpta skor som hon inte kunde använda för att de inte passade hennes fötter!
Ikväll var det dags och det var snopet, trevligt, roligt och jag gick nästan med vinst.
Snopet att vi inte sjöng en enda trudelutt. Nej, vi var förvisso inte de åtta stämmor vi vanligtvis är, men nog hade vi kunnat låta någorlunda bra om vi stämt upp i någon härlig sommarsång!
Trevligt att träffa en hoper vuxna människor att samtala med och att få äta i lugn och ro!
Roligt bland annat för att vissa körmedlemmar envisades med att tro att vintage är en färg, jämförbar med mörkbrun.
Och jag gick nästan med vinst i år också. Jag gillar nämligen de här sommarträffarna av ytterligare en anledning - jag får saker av mina körkompisar då! Förra året fick jag en fin svart klänning som passade ypperligt som mammaklänning (nyfiken, kolla här - inlägget har inget med klänningen att göra). Detta år var det en annan körkompis som hade med sig ett par nyinköpta skor som hon inte kunde använda för att de inte passade hennes fötter!
måndag, juli 05, 2010
HemmaSPA:ar
Ansiktsmask - check
Ögonbrynsplockning - check
Manikyr - check
Pedikyr - check
Lackning av finger- och tånaglar - check
Selma Lagerlöf SPA-morgonrock - check
Ögonbrynsplockning - check
Manikyr - check
Pedikyr - check
Lackning av finger- och tånaglar - check
Selma Lagerlöf SPA-morgonrock - check
söndag, juli 04, 2010
You go svärmor!
Det är marknad där svärmor bor. När det var marknad här köpte jag popcornkrydda och det var mycket gott. Men helt plötsligt en dag var påsen borta och den är ännu inte återfunnen (och det är ingen annans fel än mitt eget - jag har lagt det på något av de där bra ställena...). Jag frågade svärmor om hon kunde kolla hos kryddförsäljarna om det fanns någon och i så fall köpa en eller två påsar. Jodå, det skulle hon göra, om det fanns hos rätt kryddförsäljare. Och jag vet att rykten inte är att lita på, men har också lärt mig att det sällan ryker om det inte finns någon eld. Svärmor berättade att hon från olika håll hört att en av kryddförsäljarna, en man, misshandlade sin fru. Så den tänkte hon inte köpa av minsann! Och det tycker jag hon gör rätt i - då är jag hellre utan popcornkrydda! Bra svärmor, det gäller att ta ställning!
Jag försöker också göra som svärmor - låta bli att gagna företagare som utsätter sina partners eller barn för olika kränkningar. Men det innebär bl.a. att restaurangutbudet, som ju redan är magert, blir ännu skralare, att jag har fått välja bort "fel" läkare genom att aktivt välja vårdcentral och skulle aldrig i världen anlita vissa företagare här i Lilla Staden eller gå in i vissa affärer. För jag försöker vara konsekvent i mitt arbete att alltid ta ställning mot våld och det kan jag ju inte sluta med bara för att jag stänger dörren till kontoret.
Jag försöker också göra som svärmor - låta bli att gagna företagare som utsätter sina partners eller barn för olika kränkningar. Men det innebär bl.a. att restaurangutbudet, som ju redan är magert, blir ännu skralare, att jag har fått välja bort "fel" läkare genom att aktivt välja vårdcentral och skulle aldrig i världen anlita vissa företagare här i Lilla Staden eller gå in i vissa affärer. För jag försöker vara konsekvent i mitt arbete att alltid ta ställning mot våld och det kan jag ju inte sluta med bara för att jag stänger dörren till kontoret.
Etiketter:
barn som far illa,
mäns våld mot kvinnor,
Samhälle
Om man är tolv år, ganska trött...
...men aldrig i livet skulle få för sig att säga:
- Jag är trött, jag vill gå och lägga mig!
Kan man istället säga:
- Men mamma, kan vi inte gå och lägga dig?
- Jag är trött, jag vill gå och lägga mig!
Kan man istället säga:
- Men mamma, kan vi inte gå och lägga dig?
lördag, juli 03, 2010
Från Paradiset till Himmelriket
Efter en härlig frukost gav jag och Liten oss ut på en power-walk. Eftersom det redan då var 25 grader varmt tog jag med mig en vattenflaska, vilket sannolikt räddade mig från uttorkningsdöden eftersom jag svettades som en galning efter två och en halv kilometer (och då hade jag mer än halva vägen kvar...). Tack och lov blev det lite disigt när jag kommit halvvägs. Ni anar sjön och jag kan stolt meddela att jag idag badat två gånger däri! Och jag n-j-ö-t av det!
Sedan var det dags att packa ihop oss och eftersom vi ju är fem i vår familj så är det ganska elementärt att alla som kan hjälper till. Kidsen hjälper till efter förmåga även om min lille hjälpreda för ovanlighetens skull hjälpte till med arga ögonbryn och arga stamp-steg på plats. Stora Killen däremot, som vanligtvis alltid börjar med att säga tvärtemot och sedan måste bli tjatad på till dess att någon blir arg innan han utför en uppgift, överraskade genom att snällt bland annat bära in täcken och kuddar i storstugan, göra ren vällingflaskor och underhålla Liten så jag kunde få packa i fred. Så har vi lämnat Paradiset för denna gång. Nybadade var vi när vi satte oss i bilen. Den fungerade felfritt hela vägen hem - tack och lov!
Sedan var det dags att packa ihop oss och eftersom vi ju är fem i vår familj så är det ganska elementärt att alla som kan hjälper till. Kidsen hjälper till efter förmåga även om min lille hjälpreda för ovanlighetens skull hjälpte till med arga ögonbryn och arga stamp-steg på plats. Stora Killen däremot, som vanligtvis alltid börjar med att säga tvärtemot och sedan måste bli tjatad på till dess att någon blir arg innan han utför en uppgift, överraskade genom att snällt bland annat bära in täcken och kuddar i storstugan, göra ren vällingflaskor och underhålla Liten så jag kunde få packa i fred. Så har vi lämnat Paradiset för denna gång. Nybadade var vi när vi satte oss i bilen. Den fungerade felfritt hela vägen hem - tack och lov!
En kompis kompis, fast i RL
För ett tag sedan var jag ute och åkte bil en bit hemifrån. Åkte in på en affär där en av mina vänners sambo jobbar. Hälsade artigt på honom och bredvid honom står en kvinna jag inte känner, men som hälsar lika glatt och hjärtligt som om jag kände henne lika väl. Jag blev lite konfunderad och reserverad, men hälsade och svarade artigt. Efter en stunds bilåkande kom jag så på att det nog var en väninna till min väninna. Jag har aldrig träffat henne i RL, men hon är vän med min vän på FB och jag har sett hennes kommentarer på min väns status där (och vise versa antar jag). Jag log lite för mig själv och tänkte hur konstigt det kan bli - i RL. Och att det lika gärna kunde varit jag som gjorde samma sak mot en väns vän, som jag bara träffat på FB...
fredag, juli 02, 2010
Safe inköp
Häromdagen var Anticimex hemma och gjorde en besiktning av huset, något som ingick som en bonus när vi bytte försäkringsbolag för hemmet. Då köpte vi ett fiffigt underlägg till diskmaskinen och, bäst av allt, en eldsläckare. Nu kan jag gå omkring helt trygg med vetskapen om att jag minsann kan släcka en eld om det skulle uppstå en sådan här hemma! Funderar även på om jag inte behöver lite cool kringutrustning såsom en orange skyddsdräkt och brandhjälm, kanske till och med en gasmask och en nödutgångskylt? Fast å andra sidan hinner ju elden få lite mer fart om jag först ska hoppa i min brandkvinnedräkt innan jag fattar min eldsläckare och börjar släcka elden...
torsdag, juli 01, 2010
Sommarsensation
Bjuder på ännu ett gott recept. En frisk sommardessert från ICA Buffé nr 6 år 2009. Receptet är för fyra personer.
Mousse:
3/4 dl färska jordgubbar
1 dl vispgrädde
75 g vit choklad
1 rumsvarm äggula
Botten:
6 savoardikex
4 msk koncentrerad flädersaft
Flädergelé:
1 gelatinblad
1/2 dl koncentrerad flädersaft
1 krm vaniljsocker
2 msk vatten
Till servering:
maränger, jordgubbar, citronmeliss
Mousse:
3/4 dl färska jordgubbar
1 dl vispgrädde
75 g vit choklad
1 rumsvarm äggula
Botten:
6 savoardikex
4 msk koncentrerad flädersaft
Flädergelé:
1 gelatinblad
1/2 dl koncentrerad flädersaft
1 krm vaniljsocker
2 msk vatten
Till servering:
maränger, jordgubbar, citronmeliss
- Mixa jordgubbarna till en puré och vispa grädden fast.
- Vispa upp äggulan och smält chokladen i ett vattenbad. Häll chokladen över äggulan och rör runt så att det blandar sig. Blanda därefter i jordgubbspurén och grädden.
- Bryt kexen och fördela i fyra glas. Häll på flädersaften och därefter jordgubbsmoussen. Låt glasen stå i kylen i 2 - 3 timmar.
- Blöt gelatinbladet i vatten i ca. 5 minuter. Ta upp och smält i kastrull tillsammans med saft, vatten och vaniljsocker. Låt svalna något och häll över moussen (som stått i kylen i 2 - 3 timmar). Ställ in i kylen igen i minst en timme.
- Dekorera med brutna bitar maräng, skivade jordgubbar och en kvist citronmeliss.
Tvångssterilisering - nej tack!
En utredning föreslår att vi ska sluta tvångssterilistera transsexuella. Jag kan inte göra annat än att hålla med Karin Lindell om att det är en skam att vårt land ägnar sig åt sådana obskyra ting och hoppas att vi får en förändring i lagstiftningen inom kort.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)