Förutom att det är nobeldagen idag...

...så är det min "andra" födelsedag idag. Den 10 december kom jag till Sverige för 33 år sedan. Jag flög ända från Ecuador till Sverige. Jag landade på Arlanda och en flygvärdinna bar mig i en babylift. I andra handen bar hon en annan babylift, med min tvillingsyster i. I ett rum på Arlanda stod fyra blivande föräldrar och väntade på sina barn, mina föräldrar och syrrans. För vi adopterades av olika föräldrar (och det är en helt annan bloggpost). I alla fall, jag var ganska liten, drygt 2 kilo, trots att jag var åtta veckor. Jag har tänkt på hur konstigt det måste kännas att bli förälder sådär plötsligt och ändå som en superlång graviditet på flera år med alla dokument och handlingar som ska skrivas under och översättas och stämplas. Så helt plötsligt en dag kommer det ett barn i en babylift och så är du förälder!

Med mig hade jag några saker från Ecuador. Ett halsband och en tavla på berget Chimborazo. Det känns så underligt att ha det här hemma där jag bor nu, som vuxen, med egna barn. Underligt att då, för 33 år sedan, så var halsbandet och tavlan hemma för mig. Språket, dofterna, klimatet, människorna - allt det var min vardag. Så - en resa på några timmar - och jag landade i något helt främmande, med en ny språkrytm, nya dofter, kallare klimat och okända människor. Nya röster, nya händer, nya ögon att se in i, nya ansikten att beröra. Och förlusten av någon som stått mig nära sedan jag blev till - min tvillingsyster.

Jag är så oerhört tacksam att jag kom hit, att jag fick just mina föräldrar och att jag fått möjligheter som jag aldrig hade fått i Ecuador. Så idag är en bra dag, en glad dag, när jag firar alla de möjligheter som bredde ut sig under flygplanet den där dagen för så många år sedan. En dag när jag firar att jag fick träffa mina riktiga föräldrar för första gången.