Hon behöver era tankar

En av mina bästa väninnor bor utomlands. Där gryr dagen nu. I vecka 28 under ett vanligt ultraljud fick hon veta att den bebis hon bar i livmodern hade SCT. Samtidigt var det en stor läkarkonferens i Metropolen och läkare från både Holland och Australien kom och tittade till min väninna och bebisen därinne. Först var det tal om att operera i livmodern, något som aldrig hade gjorts förut. Sedan beslutades att det bästa var om graviditeten fick fortskrida så att bebisen fick växa sig så stark som möjligt, under förutsättning att bebisens hjärta orkade med eftersom det får jobba mycket hårdare för att syresätta även tumören. Några dagar därefter blev det akut kejsarsnitt och en liten tjej såg världens ljus. Hon hamnade såklart i kuvös och där ligger hon ännu. Imorgon ska hon opereras och nu ligger hennes liv i kirurgernas händer. Det finns berättelser om glädje och sorg och jag önskar så att jag kunde flyga till min väninna och finnas där för henne. Tänker att det måste vara jobbigt att ha långt till familj och en del vänner i en tid som denna. Under den här tiden har jag tänkt på henne och hennes man och lillflickan mycket. Lillflickan har varit stabil sedan hon kom ut, men hon är ju så liten! Hennes mamma skrev igår kväll: I am somehow calm after the meeting with the surgeons. Thursday is the day and now it's out of our hands! Babygirl is doing great and gathering strenght!

Och imorgon, torsdag, behöver hon alla tankar och böner hon kan få. Jag kommer tänka på henne och be för henne och jag hoppas att du gör det också.