Företagerskan ska öppna nytt företag, en secondhand-butik. Idag var hon här och jag skickade med henne mina mammakläder. Jag hade gjort i ordning en liten kasse med Litens urvuxna kläder. Men. Jag förmådde inte lämna iväg dem. Min sista bebis. De sista bebiskläderna. Det var ju bara någon månad sedan hon växte ur dem. En overall som hon bara använde sex gånger eller något innan den blev för liten klarade jag av att lämna ifrån mig. Resten ligger kvar i kassen. Konstigt.
3 kommentarer:
Ett steg i taget vännen./företagerskan
Jag vet, jag vet. Blev bara så överraskad över att det kändes så svårt att lämna hennes kläder ifrån mig! Men i sinom tid, i sinom tid...
Vet hur det känns och då brukar det inte bli mycket kvar av trasorna till slut, x antal barn senare.
Just nu får jag lägga mig i väntläge på barnbarnen, borde ju inte ta mer än en fem-tio år...:)
Skicka en kommentar