En så bra present!

Min man är rätt bra på det där med presenter faktiskt. Ja, jag skulle vilja säga att Sportfiskaren är riktigt vass på att hitta presenter jag verkligen uppskattar. Som i år. Då fick jag biljetter till Sthockholm Sinfoniettas julkonsert med Malena Ernman och Peter Mattei - båda operasångare. För er som inte känner Sportfiskaren så kan jag meddela att det inte är hans musikgenre. Alls. Nej, hade han fått välja något som han ville gå på då hade vi gått på en konsert med någon hiphoppare eller reaggeartist som spelade på något ställe där haschröken låg tät. Så var det i alla fall sist vi var på konsert tillsammans. Ett förtydligande är på sin plats; det är inte så att Sportfiskaren vill ha haschrök, utan det liksom mer följer med den kultur som finns kring de artister han tycker är bra. Så han valde verkligen en konsert inom min musikgenre. Vi kom till Metropolen i går efter mörkrets inbrott och såg många fina julbelysningar. Som den här granen till exempel.

Vi bodde på ett hotell som låg på promenadavstånd från kyrkan. Efter att vi checkat in och gjort oss snygga så gick vi och tog en varsin fördrink (apelsinjuice för min del) och delade på lite nachochips på Texas Longhorn. Strax innan sju stegade vi iväg till kyrkan och eftersom jag var friskare hade också min alltid återkommande hosta hunnit få grepp om mina stackars luftvägar. Jag hade således väskan laddad med Strepsils. Vi satt på en läktare och om tanterna framför mig satt ordentligt och inte lutade huvudet åt något håll såg jag ansiktet på den som sjöng! Jag och Sportfiskaren sänkte medelåldern rejält och förutom det var jag och någon till representant för pepparkakssläktet här i Sverige. Nåväl. Sportfiskaren var mest impad av kidsen från Adolf Fredriks musikklasser. De sjöng fyra låtar. Jag var mest impad av att Peter Mattei lät fantastiskt bra trots att han samma dag gått upp ur sängen efter en fem dagar lång halsfluss! Mest berörd blev jag ändå när sinfoniettan spelade ett stycke ur "Vintersaga", ett musikstycke jag aldrig hört talas om förr, men som jag nu tänker leta upp och lyssna på igen. Och så fick publiken vara med och sjunga också, tredje versen i min favoritjulpsalm: "Dagen är kommen".

Så gick vi ut i Stockholmskvällen och tog en kort promenad till en närliggande restaurang som såg trevlig ut. Borden stod nära varandra och jag fick en inblick i två helt främmande människors liv och sedan spekulerade jag och Sportfiskaren i vilken relation de två hade till varandra. Maten, råbiff med persiljesmör och pommes, smakade mycket gott och vi pratade en massa. Mycket om kidsen förstås. Att vi längtade. Att vi är så glada att vi har dem! Oroade oss lite för Liten som vi aldrig lämnat över natten förut. Men även om annat. Och det är ju ändå lite najs att få sitta ned tillsammans med mannen i mitt liv och bara behöva fokusera på oss två, inte tre till! En dessert unnade jag mig så klart och sedan strosade vi tillbaka till hotellet.


Idag vaknade vi då till det där rätt ihärdiga borrljudet. Vi gick ned och åtnjöt en hotellfrukost med en varsin tidning. Sedan drog vi in till stan och köpte lite julklappar till julstrumporna och så fick vi en massa julklappstips som vi nu ska beställa på nätet eftersom de ju är så mycket billigare där! Efter en god lunch med efterföljande glass satte vi oss i bilen och åkte hemåt. Ja, det var en riktigt bra födelsedagspresent. Jag tycker det är underbart att jag minst en gång varje dag känner mig helt sprallig och glad eller rörd och tacksam över att jag har min underbara Sportfiskare. Och igår kväll när vi var på hotellrummet och funderade över hur det skulle gå för mina föräldrar med Liten på natten så tänkte jag att om några år är det jag och Sportfiskaren som är hemma hos någon av kidsen för att passa barn över natten - det ser jag fram emot!