Häromdagen var jag ute på landet och åkte förbi vårt gamla hus. Jag saknar att bo på landet. Mest naturen (minst saknar jag taxirörelsen alla vi-bor-på-landet-föräldrar får driva), de öppna landskapen, mörkret. Här brukade jag gå när Lillkillen var liten. Här gick även jag och Sportfiskaren många promenader tillsammans på kvällarna, någon av oss med Lillen i bärstol. Det var mysigt att gå sida vid sida och prata och bara vara. Den friska luften och doften av landet. Det är viktigt tror jag, att göra saker tillsammans, även om det bara är en halvtimmes promenad. Nu har vi inte varit ute och gått tillsammans på länge.
Jag och Liten är ute och går förstås. Ja, det är nya tider och villakvarter så långt ögat ser. Allting har sin tid och allt har sin njutning.
3 kommentarer:
Jag bor ju i storstan fast jag inte gör det. Och det jag är mest glad över med vårat boende är att jag har skogen så nära inpå. Att bara kunna gå upp för backen och just känna skogens alla dofter och bara promenera omkring, plocka blåbär, vitmossa till adventsljusstaken eller svamp eller vad jag nu vill göra där. Att ha den så nära. Det är nog det som är bäst med vårat boende.
Ja landet i all ära, men det är allt skönt att slippa vara Taxi som du säger. Jag har också bott på landet men trivs bättre i samhället. Men jag bor så gott att jag bara har grannar på framsidan av huset. På baksidan har vi en kanal och en fårhage. För mig är detta bästa läget...10 min med cykel in till centrum. Innovatum! Jo det var fatiskt riktigt roligt. Vi hade alla skoj från 39år ner till 3, tror en familjebiljett kostade 150kr, sparar man den får man gå in för halva priset nästa gång. Ha det bra många kramar Malin
Z: Ja, du bor närmre skogen än jag!
Malin: Det är ju ett härligt läge, så bor en vän till mig; stan framåt och landet bakåt!
Skicka en kommentar