Stäm mig!

Igår var det dags att träffa några körkollegor för mat och skratt på en av stadens restauranger. Det var så kul att träffas igen och vi underhöll våra medgäster med några somriga sånger. Då kände jag hur mycket jag saknat kören, framför allt att få sjunga i stämmor. Jag går ju och småsjunger hemma också, men det blir liksom inte samma sak som när min röst och stämma blir en del som läggs till de andras röster och stämmor och vi tillsammans blir en helhet! Det saknar jag och det var så kul och efterlängtat att få uppleva det igen, även om gårdagens sjungande var högst orepeterat och utan någon som helst ledning!

Vi träffades på samma restaurang som förra året (utbudet är något begränsat här i Lilla Staden), men menyn var ny och serveringspersonalen också. Desserten var god, men servicen under all kritik. Sällskapet var dock underhållande och jag skrattade mycket, mycket, mycket! Således ännu en underbar sommarkväll att bevara i minnet!