Det finns hopp för hårdrockarna!

Jag har ju en larvig fördom om hårdrockare - att det är grabbar med långt hår, tatueringar, som ofta pratar värmländska, har sällan akademisk utbildning, är inte så smarta, har t-shirt med idolbilder och en svart skinnväst ovanpå. Min bild av hårdrockare säger sannolikt mer om mig än om hårdrockare, det inser jag.

I alla fall, stora killen definierar sig själv som hårdrockare. Hårdrock nuförtiden är tydligen Slipknot, In Flames och andra sådana grupper. Och min son är räddningen för alla andra hårdrockare därute! För han är så himla smart och duktig! Han har gjort nationella prov i matte, svenska och engelska och det är fem delprov i varje ämne, alltså totalt femton prov. På alla de proven hade han totalt två fel på alla femton proven!!! Han hade alla rätt i alla fem proven i svenska, alla rätt i alla fem proven i engelska och så två fel totalt på de fem proven i matte. Gissa om jag är stolt!

Bilden nedan är från bröllopet där han stuffade med morsan (alltså jag) på dansgolvet till Laser inc:s Det var en gång en fågel. Det är ju inte direkt en hårdrockslåt, men det var ju inte direkt han som valde musik den där kvällen...Han ser inte heller helt hårdrocksaktig ut här, förutom möjligtvis det halvlånga håret då, men det var ju inte direkt han som valde kläder den där dagen...