Polarexpedition på väg till Paris

Idag utfärdades det varningar för att åka på vägarna runt Lilla Staden. Men jag gick ju, så jag begav mig ut på vägarna och fy för bövelen vad det blåste stundvis! Oj, oj, oj! Snön lade sig i små sjok i halsduken och i och med att jag andades på dem frös de så småningom till små isbitar. Fällde upp min härliga huva på jackan och önskade att jag haft en huva till kinderna, ngn slags bh-liknande sak för kinder vore ju toppen...

Lyssnar för tillfället på "Strindbergs stjärna" och när jag var nästan hemma fick jag åter igen möjlighet att skratta åt min egen okunskap. Jag sov ganska mycket (eller lyssnade i alla fall inte) under historieklasserna i skolan. Det kan bli ganska roligt när kunskapsluckorna öppnar sig under mina fossingar och jag dimper ned i dumhetens hål. Jag har ju funderat lite på hur de ska lyckas få in August Strindberg i hela den här historien om Strindbergs stjärna. I slutet av cd 4 visar det sig dock att det finns en känd svensk vetenskapsman som heter Strindberg, dock Nils i förnamn...ja, då har jag lärt mig något nytt idag också. Och fått tillfälle att skratta högt åt mig själv.