Socialt arbete handlar mycket om hoppet att så frön som kanske slår ut i blom i sinom tid. Och när det händer så känns det så härligt. För en tid sedan erbjöd jag en tjej (vuxen) hjälp att förändra sin situation. Hon tackade nej då hon inte kände sig redo och jag sa att om hon ändrade sig så visste hon var hon skulle vända sig. Det har gått en tid sedan dess och häromdagen fick jag veta att hon hade ändrat sig och att hon faktiskt vände sig till mina kollegor då och hon fick den hjälp jag hade lovat henne att hon skulle få. Det känns så gott.
4 kommentarer:
Tänk vilket fantastiskt jobb du har syrran! Du gör verkligen skillnad!!! Så gött det måste vara!
Ja, ibland händer det och då är det värt allt det som känns svårt och tungt och jobbigt.
Jag förstår verkligen det! Gud vad bra du är!
Fast jag vore inget utan mina kollegor! Jag kan erbjuda stöd, men jag har ingen myndighetsutövning längre så jag kan inte fatta beslut om insatser eller besluta att vi ska erbjuda dem. Så mitt stöd räcker en bit, men inte hela vägen - för det behöver jag mina kollegor!
Skicka en kommentar