Mätt och belåten!

Men hjälp vad gott det här var! Efter en intensiv dag med SKL:s Kvinnofridsnätverk avslutade vi med libanesisk buffé. Jag har aldrig ätit libanesisk mat tidigare, men det mesta smakade så gott! Se bara!

Nu sitter jag mätt och belåten ute i förorten och väntar på att syster yster ska komma hem!

Hur ska jag orka?!

För första gången sedan augusti 2009 ska jag denna vecka arbeta fem dagar. Idag är det tisdag och jag är heeeeeeeeeeeelt trött redan! Imorgon ska jag föreläsa igen och torsdag och fredag är det SKL:s Kvinnofridsnätverk som har konferens i Metropolen. Så det är verkligen en rolig arbetsvecka, men jag kommer vara helt slut på fredag kväll. Och ha ett stort underskott på vara-med-kidsen-kontot!

Najsigt med extrainkomster

Roade mig med att summera månadens extrainkomster. Dessa kommer sig av ännu en loppis där jag sålt barnkläder och andra barngrejor samt kläder jag sytt upp på beställning. Sammanlagt blev det drygt 1 700 kr, visst är väl det riktigt bra! Glad går jag nu till sängs och sover en skönhetssömn så jag kan genomföra en riktigt bra utbildning imorgon. Frilansar lite och förutom att jag ser fram emot att dela med mig av min kunskap så ser jag fram emot ännu mer tillskott i kassan!

Glesbygdsproblem

Suck. Ikväll är vi några ur kören som ska träffas för lite god mat, kanske lite sång, definitivt prat och skratt. Vi kör knytkalas och jag bad att få göra dessert. Kollade skafferiet och hade några savoardikex hemma så jag tyckte det passade att göra Tiramisu. Var dock lite osäker på om kexen skulle räcka så jag tänkte köpa lite fler så att det räckte till morgondagens söndagsdessert också.

Tidigare handlade jag på MAXI ICA Stormarknad, men nu är den under renovering och i ersättningsbutiken finns det sällan specialvaror, som t.ex. mascarponeost. Så jag drog till COOP Forum och hittade tack och lov mascarpone, men inga savoardikex!! De hade några som de ansåg vara likvärdiga, men eftersom de såg ut ungefär som fingerkex så skippade jag det. Savoardikex är ju ingen supersällsynt delikatess direkt eller är jag helt fel ute?! Alla dessa glesbygdsproblem!

Vilken insats!

Jag har som sagt sett ”Hur många lingon finns det i världen”. Det var en film som väckte tankar om personer med funktionsnedsättningar, föräldraskap och individens möjlighet att påverka.

Filmen handlar om hur det kom sig att Per Johansson startade ”Glada Hudik-teatern”, en teater där personer med olika funktionsnedsättningar, främst psykiska och kognitiva, är skådespelare. Jag har tidigare lyssnat på Per Johanssons ”Sommar”-program och tyckte det var riktigt bra.

För mig tydliggjorde filmen hur svårt det måste vara att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning. Hur svårt det måste vara att se på sitt barn som en vuxen person när barnet kanske ligger på en tolvårings nivå. Hur svårt det måste vara att släppa taget om sitt barn, vilket det ju alltid är, men jag tror det blir än svårare när det gäller ett barn som faktiskt inte klarar sig helt själv.

Sedan är det ju fantastiskt att en person, i det här fallet Per Johansson, kan förändra synen på personer med funktionsnedsättningar. Att se bortom funktionsnedsättningen och hitta sätt att ge dessa personer möjlighet att delta i samhället på ett sätt som passar dem. Men också att, bokstavligt talat, sätta dessa personer i rampljuset och påvisa att de är mer lika än olika oss andra utan funktionsnedsättning. Jag tror att han varit en av de människor som fått personer utan funktionsnedsättningar att se på personer med funktionsnedsättningar på ett annat, mer positivt sätt. Det är stort.

Checkpoint Köpenhamn

För en tid sedan passerade jag och grannfrun Köpenhamn på vår väg till Paris. Det var vi ju tvungna att fira. Så i helgen åkte vi till Storstan för detta firande. Vi startade kvällen på en mycket populär sushirestaurang. Så populär att vi fick vänta en timme på maten, men det var något de förvarnade om redan när vi kom, så det var helt okej. Jag fick en ny sushifavorit – det var någon sorts rulle som innehöll bland annat färskost, m-y-c-k-e-t god.

Sedan gick vi på bio och såg ”Hur många lingon finns det i världen”, som var en sevärd film. Jag kom hem strax innan midnatt och tycker att jag firade mitt delmål, Köpenhamn, på ett mycket trevligt sätt tillsammans med en mycket trevlig människa!

Bebislängtan

Jag har ju bestämt mig för att det räcker för mig att vara mamma till tre barn. Och det är ett beslut som verkligen är grundat i mig utifrån vilka krav jag har på mig själv som förälder. Men ibland kan längtan efter en bebis väckas. Nu är den väckt.

Jag längtar efter en bebis och då menar jag verkligen bebis, från nyfödd till typ fyra, fem månader. Den där nära, nära tiden och så den himlastormande förälskelsen till det nya barnet. Jag kan sörja att jag inte kommer uppleva det fler gånger, samtidigt som jag känner tacksamhet över att jag fått uppleva det tre gånger och även att jag upplevt den första tiden med mina tre barn så positiv, för jag vet att det inte är alla som gör det.

Men min längtan kommer gå över, det vet jag, ofta går den över ganska snabbt. Jag kanske kan skaffa en kattunge istället ; )

Popcornlycka

Vad är nu detta? Jo, det är min samling popcornkryddor. Jag älskar popcorn och skulle kunna äta det varje dag, men försöker begränsa det till varannan dag. Idag är det popcorn-dag. Desperate Housewives kl.21 betyder popcorn. SF-biograferna säljer olika sorters popcornkryddor och så säljer en del kryddföretag särskilda popcornkryddor. Salt har jag alltid på, men sedan kan det variera vilka kombinationer jag väljer. Just nu är min favorit, SF:s butter tillsammans med Borgebys popcornkrydda – så gott! Längtar redan.

Inkomster och vänskap på väg till Paris

Jag närmar mig Paris. Har gått mer än halva vägen i alla fall. Och intressanta saker händer.

Jag har en ganska liten krets av människor som jag väljer att träffa/ha en nära relation med på min privata tid. En orsak till det är att mitt arbete gör mig trött på människor. Inte trött på människan som art, men trött på människor och på att samtala. Jag samtalar hela dagarna i mitt arbete. När jag kommer hem är det viktigt för mig att se till att energin räcker till familjen och mig själv.

Vi flyttade till huset 2007 och har samma grannar nu som då. Vi har såklart hälsat och lånat saker av varandra och tagit någon fika, men mer sådär som grannar gör. En stor del av min Parispromenad har jag haft sällskap av Fru M. Och under alla kilometer vi avverkat tillsammans har vi lärt känna varandra mer (och dessutom har jag övat upp min förmåga att förstå skånska). Vi har pratat om allt mellan himmel och jord. Sett spöken ; ) och hittat pengar (som vi använde som delbetalning till vårt firande av att ha kommit till Köpenhamn). Herr M jobbar skift så vissa veckor kommer vi inte alls ut tillsammans på kvällspromenader och de veckorna är det lite tomt på vägen till Paris.

Så helt otippat har jag faktiskt fått en ny vän på väg till Paris. Det känns riktigt bra.

Lillkillens uppfattning om pappas arbetsmoral

- Jag gissar på att pappa sitter och spelar på sin mobil när inte chefen kommer.

Ha, ha, ha, ha!

Sista gången i god tid

Sista gången Lillkillen skulle till BVC var jag där i riktigt god tid med honom. Det var första och sista gången det hänt (när det är jag som varit där med honom).

Jag tänker i alla fall inte skotta

För jag är helt säker på att det decimetertjocka snötäcke som nu gör marken vit kommer smälta i vårsolen som smör i solsken innan helgen är slut.

Impuls-pubrunda...

...är inget som Sportfiskaren brukar ägna sig åt, men ikväll drog han iväg med några f.d. arbetskompisar för att fira och göra Lilla Staden osäker och min kvällspromenad blev hastigt inställd! Så nu sitter jag och kollar om det finns några DVD-filmer som har 11-årsgräns som jag och Stora Killen kan kolla på tillsammans.

Ny mataffär

Idag impuls-åkte jag till en mat-affär jag inte varit inne i tidigare. Tänk att det kan vara så skojsigt att upptäcka en ny affär?! Gick där och strosade mellan raderna av hyllor med småkidsen surrandes omkring mig. Riktigt trevligt fredagsmys - och kvällsmat hittade jag också!

Meeeeeen...

...varför blev det så kallt idag då?! Nästan tio minus när jag skulle gå till jobbet. Och det blir ju lite meckigt med packningen (oavsett väder) när arbetsdagen bl.a. består av att hålla en tjugo minuters presentation kring en del av mitt arbete för länsstyrelsen och andra socialtjänster. Vill ju inte komma i min fina fleecetröja, mina underbart röda goretex-kängor, ryggsäck och min sportiga termojacka. Så det blev till att packa ned finstövlarna och fina jeansjackan i ryggan och helt enkelt knata i vinterkappan till jobbet idag. På jobbet har jag en handväska modell större för användning när det behövs något trevligare än ryggsäck. Men det var en solig promenad till jobbet i alla fall, like!

Oj, vad skönt!

Vår planering var att jag skulle börja jobba heltid 1 april. Jag har inte direkt sett fram emot den dagen. Inte för att jag inte vill jobba, utan mer för att jag inte vill vara utan tiden med kidsen. Av olika anledningar har våra planer gått i stöpet och vi kommer dela på föräldraledigheten precis som nu fram till dess att Liten börjar på förskola i augusti. Jag drar en lättnadens suck och ser fram emot att få möta våren extra mycket de dagar jag inte jobbar.

På begäran av Företagerskan (igen)

Jo, för hon har begärt foton på en annan paj en annan gång. Här kommer en bild på CBP-pajen. Den är väldigt god som sagt. Pajskal av pajdeg med choklad, sedan ett lager med banankaramellgrejs, ett lager chokladganache och så pecannötter ovanpå!

Krånglig paj

Har bakat ännu ett nytt recept ur "Kärleksmums", den här gången CBP-paj (choklad-, banan- och pecannötpaj). Det var fasligt många olika moment så jag hoppas verkligen att den smakar gott! Nu står den på kylning, snart i min mage.

Världsbästa Sportfiskaren!

Min sovmorgon idag. Blev nyss väckt av Sportfiskaren som kom in med frukost på sängen; gott och mycket té och nybakade scones med smör, marmelad och ost. Oj, oj, oj, vad gott jag kommer somna om sen - mätt och belåten!

Det känns i alla fall tryggt...

...att vi tack vare Anna Bergendahls dåliga bidrag förra året resulterat i att vi i år får lite internationell hjälp att rösta fram en vinnare!

Nu är jag laddad!

Idag är jag laddad! Äntligen final och jag har köpt in ett halvt kilo godis att mumsa till den musikaliska resa jag ska på. Förhandsfavorit är Sara Varga, inte för att hon sjunger superbra eller för att låten är speciellt bra, utan bara för att hon lyfter den fråga jag tillbringar min arbetstid med; mäns våld mot kvinnor.

Ska försöka hinna lyssna igenom alla låtar innan ikväll för att få ett musikaliskt intryck.

Oj då

Häromveckan sökte vi förskoleplats åt Liten. Idag fick vi tillbaka en kö-bekräftelse. Med en liten post-it-lapp på där det stod: "Jag hittade ingen Liten född -10, men en Liten född -09, så jag förutsatte att det var hon."

Ja, typ. Eventuellt har jag passerat gränsen för hur många barn jag klarar att hålla ordning på...

Sportfiskaren tycker jag ska skriva att om det hade varit han som fyllt i fel personnummer hade stämningen i hushållet varit "frostig". Jag hävdar att det inte är så.

Jag vet inget om Juholt

Men har han inte en väldigt ful mustasch?

Idag citerar jag gärna Lena Sundström...

...som med anledning av att Anton Hysén kommit ut som homosexuell skrev denna tweet:
"Börjar redan hoppas på att "du spelar som en jävla bög" nu blir synonymt m - du spelar på elitnivå."

Jag vill göra reklam...

...för Machofabriken. Ett projekt som drivs i samverkan mellan flera olika intresseorganisationer. Syftet är att arbeta för ökad jämställdhet och påvisa att även pojkar/män har allt att vinna på ökad jämställdhet. Läs mer på deras hemsida och kolla gärna in de tre filmerna som finns på sajten. De finns även på FB.

Sedan år 2000...

...har 181 kvinnor dödats av män som de har eller haft en nära relation med. Helt vanliga kvinnor, som du och jag, av helt vanliga män, som din man, som din bror, som din pappa, som din granne, som din arbetskamrat. Det är ett av de tydligaste tecknen på att vi lever i ett samhälle som inte är jämställt.

Uppdatering 15:19
En haverikommission ska tillsättas varje gång en kvinna dödas av en man hon har eller har haft en nära relation med. Syftet är att lära av misstagen. Bra! Äntligen!

Lönegapet mellan kvinnor och män...

...är lika stort idag som 1995. Och för att vi kvinnor skulle ha en lika hög årsinkomst som män under 2010 behöver vi arbeta fram till den 5 mars 2011. För att vi har en snippa istället för snopp.

För hundra år sedan...

...hade kvinnor inte rätt att rösta i Sverige.

Maria Sveland rocks!

Roks har gett Maria Sveland sitt årliga pris för att uppmärksamma personer som synliggör mäns våld mot kvinnor. Det är hon väl värd. Har du inte lyssnat på det radioprogram som bl.a. hon gjorde under två somrar så tycker jag du ska göra det. Heliga Familjen finns här att ladda ned!

Det finns inte alltid stjärterum bara för att det finns hjärterum

Dags att byta min bil. Den blir allt mer opålitlig och opålitliga saker och människor gör jag mig helst av med alternativt har så stort avstånd till som möjligt.

Sportfiskaren har en SAAB 95 combi. Så om vi är fler än la familia som ska ut och åka får vi ta båda bilarna. Det är ju inte kul om det blir alltför ofta och alltför långt bort. Både Stora Killen och Lillkillen vill ju ha med kompisar lite överallt och för att få med Stora Killen framöver lär jag få locka med att han får ha med en kompis (det var ju rätt trist att åka till sommarstugan som tonåring). Så jag har börjat funderat på att köpa en 7-sitsig bil (typ tio år gammal, 14 000 mil högst) så att vi i alla fall har EN bil där vi alla får gott om plats och har möjlighet att ta med lite kompisar till kidsen .

Å andra sidan tänker jag att jag i så fall ganska ofta kommer åka omkring med bara två kids i bilen (småkidsen) och en massa tomma säten (som efter hand kommer fyllas av allsköns skräp) och en hög bensinförbrukning.

Alla dessa beslut som ska fattas! Vojne, vojne!

Det gröna ska bort

Och nu är frågan; ska det bli rött eller lila sen?

Den jobbar bra!

Min nya leksak fungerar riktigt bra. Nu har jag provat både att riva ost, hacka choklad och skiva potatis. Det klarar den alldeles ypperligt. Fin maskin!

Dåligt minne

Jag har verkligen inte något bra minne när det gäller tv-program och filmer. Jag kan sitta 45 minuter och kolla på ett program eller en film innan jag kommer ihåg att jag faktiskt har sett det förut. Då är Sportfiskaren lite irriterad eftersom han inte lider av samma teflonminne utan relativt omgående säger: "Den här har vi sett".

Nu sitter han och kollar "The Office" och jag sitter här och kollar på "There will be blood" och undrar som vanligt om jag sett den eller inte...Kanske ska jag göra några popcorn så jag har något att tugga på i väntan på att min långsamma minne ska vakna till liv.

"Jag är döden"

- Har du kommit för att hämta mig?

Så. Nu har jag äntligen gjort det jag tänkt att göra ganska länge; fylla i en ny version av Vita Arkivet. Sist jag fyllde i gjorde jag det i pappersform, nu har jag fyllt i det online. Lite om hur jag vill ha det med min kropp, vad jag vill att begravningsceremonin ska innehålla och annat som kan vara bra att veta; lösenord till Facebook och blogg och mail och vad jag vill ska göras med dessa konton. Sedan har jag också nämnt något om vad jag vill ska hända med småkidsen om jag och Sportfiskaren skulle gå bort samtidigt, för då står de utan vårdnadshavare och socialtjänsten ska utreda var det är bäst för dem att bo. Det är inte säkert att deras bedömning blir samma som min vilja, men min vilja kommer i alla fall att beaktas.

Skönt att det är gjort. För det är ju så att jag inte har någon aning om när döden kommer, men jag hoppas det är långt kvar.

Jag kan ta ned månen åt dig om du ber mig

Fick sms från Stora Killen nyss: "Kan du göra brownies till söndag"

 Om jag kan!

Nu har jag lagt Lillkillen

Och kramat om honom både hårt och länge. Härligt!

Vad ska jag göööööööööra?!

Bara 20 timmar kvar innan detta oliiiiiiiiiiiiiiiidligt långa sportlov blir lite mindre olidligt och Lillkillen kommer hem. I söndags gjorde jag en matpaj och som vanligt hade jag min stavmixer för att mixa ihop pajdegen. Precis när jag själv skulle stänga av den dog den. Jag tänkte att den kanske bara var lite trött och lade den i skåpet. På måndag morgon tog jag fram den igen, men den var inte trött, den var död. Jag använder den ganska ofta, minst en gång i veckan och att vara utan kändes inte som ett alternativ.

Det var bara att öppna laptopen och ge mig ut och nätshoppa. Fastnade för den här uppdaterade modellen och idag kom den. Jag och Liten har packat upp den och förutom det den gamla kunde så kan den här nya också strimla, riva och skiva! Helt fantastiskt. Nu måste jag ju prova alla delar så att jag vet att de fungerar. Vet bara inte vad jag ska göra.

Övervägde att göra en paj eller något annat bakverk till mina närmsta kollegor imorgon då vi har möte, men det är så få av dem som äter sötsaker så jag tror jag avvaktar till på fredag och bjuder hela arbetslaget. Men idag då, en rotsaksgratäng kanske? Fast ikväll är det ju bara jag och Liten som ska käka kvällsmat, så det känns inte aktuellt. Nåväl, får väl hitta några recept och handla till dem.