I offentlighetens tjänst

En sådan här dag, när det är något speciellt i Lilla Staden och mycket folk i rörelse, blir jag påmind om att arbetet som socialtjänstekvinna i samma stad som jag bor i innebär att jag aldrig är privat när jag är ute på byn. Alltid möter jag brukare som ser mig som representant för socialtjänsten och det är ju inte konstigt, för det är ju i den rollen de träffat mig, men det är lite speciellt ändå. Därför trivs jag extra bra med att vara hemma, eller umgås i mindre kretsar eller åka bort från Lilla Staden ibland. Då kan jag vara bara privat.