...och pinnar?! Båda kidsen har haft perioder där de är m-y-c-k-e-t intresserade av pinnar. De släpas hem från alla möjliga och omöjliga ställen och dessutom har de tydligt kunnat särskilja tre, i mina ögon, helt identiska pinnar:
- Mamma, kan jag få min pistol.
Tittar på tre likadana pinnar och tar en av dem.
- Men, det DÄR är inte en pistol!
Nej, ursäkta, såg inte det...
Nu har vi i alla fall en trädgård att samla lillens pinnar i, värre var det när jag och stora killen bodde i lägenhet en trappa upp då pinnsamlingen förvarades på balkongen. Det såg ut som en liten bäver byggt bo där!
Nåväl, dessa pinnperioder är ett kärt bekymmer, de är/har varit ganska söta där de traskat omkring släpandes på pinne modell större eller bärandes på och skjutandes med pinne modell mindre. Godingar!
4 kommentarer:
Har du läst Astons stenar av Lotta Geffenblad? Det måste du göra annars! Du kan få låna den av mig, den är underbar, megahög igenkänningsfaktor och pedagogiskt men inte övertydligt förslag till lösning (kanske viktigare för lägenhetsboende, men ändå).
Har inte läst denna, men gör det gärna!
Påminn mig på måndag så tar jag med den då.
Det är samma här.
"Kolla min kniv"
"Kolla min pistol/svärd/lasergrej"
osv.
Tusen pinnar i jackfickor, ryggsäckar, hyllan på dagis, utanför dörren... precis som du säger; en liten bäver kunde inte samla bättre än min son!
Det måste vara nåt som ingår i pojkarnas värld... kanske nån fallosgrej?... ;)
Skicka en kommentar