Så var det åter dags för skolavslutning. I år bytte jag strategi med förhoppningen att få bättre plats i kyrkan. Skippade att stå på kyrkbacken och vänta på de söta kidsens intåg. Istället tog jag med mig lillen in och fixade en bra plats åt oss. Fick gott om tid att studera kyrkan, varje paviljong sjöng ett eget sångnummer...fem stycken olika grupper, men alla var väldigt lååååånga. Prällen pratade längre än behövligt med så många kids i kyrkan. När vi stämde upp i "Den blomstertid nu kommer" fick jag som vanligt tårar i ögonen. Kommer så väl ihåg känslan när jag själv var barn och eoner av tid låg framför mig och förhoppningar om sol och äventyr fyllde hela kroppen.
Nåväl, sedan åkte vi och åt den tradionsenliga skolavslutnings-lunchen med överlämnande av present till högpresterande stora killen. Han är fantasiskt duktig och det tycker jag ska uppmärksammas en dag som denna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar