Livet är inte rättvist...

...och ju snabbare kidsen lär sig det, desto lättare blir det att hantera besvikelser tror jag. Det betyder å andra sidan inte att jag försöker skapa orättvisor, nej, jag vill behandla dem så rättvist som möjligt. Så nu har kidsen varit på en bio och en teater var. Känns bra!

En god pastasås...

...eller i alla fall blivande pastasås hittade jag i skogen. Eftersom matbudgeten och diskmängden ökar drastiskt när vi kommer försöker vi hjälpa till så idag är det vi som står för maten. Ser redan fram emot middagen. Mums!

Skymtar blå himmel

Visst har jag i perioder dessa sista veckorna tröttnat rejält på allt regnande och känt hopplöshet och längtat efter sol och värme - det som för mig är sommar! Visst, ett stilla, uppfriskande, kortvarigt sommarregn eller ett burdust, men snabbt övergående, åsk-oväder, men detta ihållande, envisa regnande hör inte sommaren till!

Men så försöker jag den större delen av tiden tänka positivt. Jag är ledig, jag har lagt av mig klockan och planerar in så lite som möjligt. Ibland skymtar vi klarblå himmel och njuter av några timmar sol. Jag delar min ledighet med de tre personer jag älskar mest av allt i hela världen. Även om klagovisor kommer över mina läppar kring vädrets makter, så är jag ändå tacksam för min lediga tid och mina älskade kids och min älskade man.

Idag skymtar jag blå himmel och tar med mig familjen till Paradiset.

Fladdra rätt!

Lillkillen älskar trollkarlar, riddare, Star Wars och andra figurer som har mantlar. Han ikläder sig gärna själv mantel, som synes på bilden. Imorse orsakade dock denna mantel gråt och tandagnisslan. Det var Sportfiskarens tur att gå upp med kidsen och lillkillen ansåg med bestämdhet att Sportfiskaren inte knöt manteln lika bra som jag igår, han blev alldeles förtvivlad över att den inte fladdrade på samma sätt som igår (?!) och grät och pep. Sedan blev det tyst på nedervåningen efter att Sportfiskaren i sin frustration bryskt förklarat att nu var det dags att sluta gråta och dags för frukost (tre av fyra i vår familj lider av dåligt humör vid lågt blodsocker).

När jag kom ned en och en halv timme senare hade lillen på sig manteln, men jag fick ändå knyta om den och tack och lov blev lillen nöjd. Sportfiskaren har väl inte den rätta knycken helt enkelt.

Shopping

Idag tog jag min bil och for in till Storstan för lite shopping på egen hand. Var där igår också, men då var två elvaåringar och en treåring med och jag är inte dum - jag trivsel-shoppar inte med tre kids i släptåg, då akut-shoppar jag bara.

Idag hade jag tid att strosa, titta, vända, känna, tänka, jämföra, drömma - trivsel-shoppa helt enkelt! Det blev en del i slutändan, mest nödvändiga saker, som läppglanset, svarta tightsen, ansiktsoljan och duschcremen. En del inte helt nödvändiga saker också förstås; växterna, krukorna och heminredningsgrejorna. Det där strosandet är dock inte att underskatta - jag älskar att låta mig förföras av fina arrangemang av olika ting även om det inte i slutändan resulterar i ett inköp.

Ja, det var några himla bra timmar faktiskt!

En plats på jorden

Idag är det dags att fira igen och i år är det 10-årsjubileum! Vet inte riktigt hur jag ska fira än, men bara känslan av att känna stolthet över mig själv känns bra!

Kommer ihåg tiden innan jag fattade det där kloka beslutet; hur jag våndades och hur denna vånda fick mig att bli svag och dra ut på det. Ja, vetskapen om att jag skulle fatta beslutet fanns där redan ett år innan. Bestämde mig gjorde jag drygt ett halvår innan, men jag genomförde det den här dagen för tio år sedan.

Under den tid den där processen tog så fanns det en strof ur en låt jag ofta lyssnade och tänkte på:

Ge mig en plats på jorden,
inte nödvändigtvis i solen,
men ett eget fönster mot gatan
jag kan öppna och stänga
som jag behagar
Det är det enda jag behöver
det är det enda som mitt hjärta kräver
att jag hittar någonstans där jag kan välja mellan lugn och ro

Ur "En plats på jorden" av Eva Dahlgren

Den där låten väckte och höll liv i min längtan efter ett liv utan förnekelse och rädsla. Och den här dagen för tio år sedan började jag min vandring mot den där platsen. Hurra för mig själv!

Säkrat minnen

Nu har jag äntligen omvandlat min tanke till handling och säkrat alla våra kort. Jag har dem ju både på cd-skiva och på hårddisk, men inget varar för evigt och jag skulle bli mycket ledsen om alla korten försvann. Men som sagt, idag har jag köpt mig backup på en sajt. Nu ska jag bara ladda upp alla tusentals bilder, det lär väl ta tid, men datorn gör ju det mesta av jobbet (hoppas jag) medan jag gör något annat.