onsdag, mars 31, 2010

Mycket väsen för lite gas

Häromdagen startade bilen inte - igen. Suck. I förhoppning om att ett under skulle ske gick jag då och då ut till den och försökte, men icke.

Fröken Granit och hennes två barn kom och hjälpte mig och mina två minstingar en morgon så vi fick bogsera bilen till verkstan. Därefter åkte vi sex personer i hennes fina diesel (och var väldigt glada att polisen inte hade någon kontroll) till Öppna Förskolan.

Nästa dag berättar verkstadskillen att bilen hade startat morgonen därpå, utan problem. Den hade stått i deras garage under natten. Diagnosen var att bilen blivit "sur". Och jag lärde mig något helt nytt. Jag ska inte gasa när jag vrider om nyckeln utan bara vrida om nyckeln. Annars kan bilen bli sur. Tänk vad jag inte vet. Sportfiskaren höll på att få dåndimpen när han hörde att jag gasade även på HANS bil vid start! Han pratade någonting om "insprutningsmotorer" och "redan under förra årtusendet"... Och jag lovar, jag ska inte trycka ned gaspedalen igen. När jag startar.

Men det var ju kul att hämta bilen på verkstaden och inte behöva betala en krona, trots att jag körde dit en död bil och hämtade en väl fungerande!

tisdag, mars 30, 2010

Ett vårtecken


När vi kan käka mellis sittandes på altanen och njuta av den värmande solen, då är det vår.

Om någon kan sin cvc-kod utantill...

...är det ett tecken på att h*n handlar ganska ofta i webaffärer va'?

måndag, mars 29, 2010

Ur led är tiden

Jag misstänker att jag inte är den enda som har svårt att få barnen i säng sedan omställningen till sommartid? Ikväll låg Liten med sina vackra mörkbruna ögon och tittade i det skymmningsljusa rummet trots att nappflaskan var tom på sitt innehåll. Kissen och nappen hade ingen större effekt på hennes insomningsprocess. Då tog jag till storsläggan och hon fick lite mamma-mjölk och även om hon envisades ganska länge så blev ögonlocken tyngre och tyngre och till slut somnade hon. Men för Lillkillen, som inte heller är så trött, finns ju inte det alternativet, så Sportfiskaren lär få ligga ganska länge hos honom medan Lillkillen vispar omkring i sängen.

lördag, mars 27, 2010

Helheten är större än summan av delarna

Idag har jag haft en heldag med kören. Vi hade äran att bli dirigerade av en internationellt känd dirigent, Bosse Johansson. Jag lärde mig massor om både mig själv, kören och andra körmedlemmar. Till exempel att vi har lite svårt att hålla takten, att vi sjunger för lite tillsammans (ungefär som tvååringar som leker bredvid varandra, men inte tillsammans) och att vi behöver öva oss i att "sjunga med öronen". Vi gjorde många spännande och lärorika övningar. Till exempel fick vi stå i par och sjunga för varandra, vilket väckte min nyfikenhet på hur allas röster i kören låter. Det finns ju ett antal solister och deras röster har jag hört, men inte alla andras röster. Idag fick jag höra två andra körmedlemmars röster och jag önskar att jag någongång kunde få höra alla körmedlemmar sjunga solo (inte nödvändigtvis under en konsert).

Nu är det dags för körfest snart. Jag ska lägga Lillkillen först bara. Det känns dock märkligt motigt att lämna hemmets trygga vrå. Men jag vet att när jag väl kommer dit så kommer jag tycka det är så kul!

I've got news 4 U Eva!

Idag har jag varit borta längre från Liten än jag någonsin varit. I sju timmar hade Sportfiskaren ensam ansvar för Liten och tänk Eva - hon överlevde! Vad säger du nu då?! Eller är det så att Sportfiskaren är så queer att Liten på grund av det överlevde dagen?

För övrigt ser jag också tredimensionellt. Och jag är dessutom väldigt glad att det inte fanns någon skjuten bisonoxe i huset när jag kom hem.

fredag, mars 26, 2010

Ingen vill att en våldtäktsman kan vara en vanlig kille

Och det är väl därför en våldtäktsman kan få en massa applåder i kyrkan när han kommer dit och delar ut blommor och bara några timmar senare våldtar ytterligare en tjej.

Vuxen ortsbo:
"Han verkar inte vara en kille som behöver göra nå't sån't."
Som om våldtäkt handlar om sex?! Som om våldtäktsmän är fula killar som inte kan få sig ett knull?! Våldtäkt handlar om makt.

Skolans rektor:
"Man kan inte ta parti förrän dom har fallit/.../man kan inte ta parti ändå/.../det, det är svårt."
Nej. Inte ett dugg. Speciellt inte när domen har fallit. Det är superenkelt. Att ta ställning för brottsoffret mot förövaren.

Skolkamrater:
"Det har jag hört att hon sa."
Och sådant är ju alltid sant. Det vet ju alla.

Det är inte konstigt att den här killen våldtar igen. För hur ska han fatta att han gjort något fel om han, trots att han blivit dömd i både tings- och hovrätt för våldtäkt, fortfarande betraktas av nästan alla andra som oskyldig och tjejen pekas ut som en horaktig lögnerska?

Jag önskar att det som hände i Bjästa var en engångsföreteelse. Ett samhälle i masspsykos. Men så är det ju inte. Det här händer gång på gång på gång. Våldtäktsmän får stöd och den våldtagna beskylls för att ljuga. Eller så får hon skylla sig själv för att hon var kär i honom eller hade utmanande kläder eller ville först, men sedan ångrade sig.

En gång i tiden bodde jag någon annanstans. Där bodde bland annat Dennis och Nicke. Och de hängde nästan alltid med tre andra killar. Maria flyttade dit från en större stad. Jag och Stora Killen brukade stå vid samma busshållsplats som Dennis. Han bodde på gatan bredvid. En dag kom han på kryckor. Hade gjort sig illa i foten. En kväll var han, Nicke, de tre andra killarna och Maria på samma fest. Maria drack för mycket och däckade (eller var det något i drinken Dennis gav henne?). När natten gick över i dag kom Dennis in i köket med sin krycka i handen. Den var blodig. Han hade kört den in och ut i Marias underliv tills hon började blöda och skrattar när han håller upp kryckan och säger:
- Titta. Titta!
De tre killarna som satt vid köksbordet hade kollat på när Dennis och Nicke rakade Marias underliv, lekte porrfilm med en penisformad kapsylöppnare, slog hennes huvud i väggen när hon rörde på sig, spottade på henne och kallade henne hora. När Dennis började köra kryckan i slidan på Maria gick de tre killarna iväg till köket. Dennis och Nicke döms i tings- och hovrätt för grovt sexuellt utnyttjande (våldtagen kunde en kvinna inte bli om hon var för berusad då, nu är lagstiftningen ändrad). Två av killarna som tittade på vittnar mot Dennis och Nicke. Den tredje kör av vägen på en raksträcka och dör innan rättegången.

Det här samhället håller sina killar om ryggen. De känner ju de här killarna. Hon är ju inflyttad. Och dessutom strulade hon och Dennis ett tag. Och varför tog det sex månader innan hon anmälde?! Nä, hon ljuger. Maria får öknamnet "Kryckhoran".

Så tyvärr. Bjästa är inte en engångsföreteelse. För ingen vill att en våldtäktsman kan vara en helt vanlig kille. En som går i min skola, en som är snygg och snäll, en som spelar i samma fotbollslag och hänger på samma fritidsgård, en som är kompis med min brorsa, en som bor på samma gata, en som mina söner umgås med, en som är son till mina vänner eller värst av allt - min egen son. Då är det bättre att lägga skulden på någon annan. Och vem passar bättre än hon, tjejen som säger att hon blev våldtagen av honom, han som är snäll och charmig, en helt vanlig kille som jag ju känner?