I can see clearly now

I once was blind, but now I see.

Så najs det är när dunklet skingras och sikten blir klar. Skeenden och reaktioner får sin förklaring. Tur att jag har vänner som hjälper mig skingra dunklet. Det blir ju liksom lite lättare att gå framåt då!

Imorgon gäller det!

Jag har ju gått en kurs i presentationsteknik. Lärde mig en hel del faktiskt och utifrån det har jag gjort några förändringar i den presentation jag ska hålla i morgon. Det hade varit roligt om min kursledare hade suttit i publiken och kunnat ge mig återkoppling efteråt!

Stannade på kontoret i alla fall

Den här hösten har jag den stora förmånen att få handledning av Professorn utifrån att jag är gruppledare för en föräldragrupp. Det jag ska göra är att skriva ned anteckningar efter varje träff och skicka till henne och sedan får jag kommentarer och frågor på dessa. Låter ju inte så krångligt eller hur?

Och det skulle det inte vara om det inte vore för den l-i-l-l-a detaljen att anteckningarna ska vara på engelska!

Att försöka komma ihåg vad som sagts och gjorts, översätta det till engelska i huvudet och sedan stava rätt och få rätt ordföljd och i alla fall inte helt galen grammatik tar. Så. Lång. Tid.

Mellan tre och tre och en halv timme ungefär. Och efter träff ett och två skrev jag febrilt hemma på kvällen innan nästa träff för att hinna få kommentarer i tid. Då började jag skriva vid 21.00 ungefär och runt midnatt somnade jag flera gånger när jag satt och skrev.

Den här gången bestämde jag mig för att sitta över en kväll på kontoret. Vid 18 började jag skriva och 21.30 var jag färdig. Var så trött när jag var färdig. Både fysiskt och psykiskt. Visste att det är lite stängt och låst i byggnaden vid den tiden, men visste en väg ut. Tog en genväg genom trapphuset, men se då kom jag inte in igen utan pinkod till nyckelkortet och någon sådan hade jag inte. Trött tog jag hissen ned i garaget för där vet jag att det går att komma ut. Då dörren slår igen bakom mig när jag kliver in i garaget hör jag hur den låser sig. Försöker komma ut ur ett antal dörrar och blir riktigt glad när jag ser nödutgångsdörren. Blir besviken när jag kommer fram och en skylt talar om för mig att nödutgångshandtaget är larmat. Nu börjar jag få lite panik faktiskt och går kors och tvärs genom garaget, vars urinlukt ökar i takt med min panik. Hittar dörrar till de vanliga lägenheternas trapphus, men ingen har skrivit upp vilken kod de har för att kunna ringa via porttelefonen.

Till slut kommer jag till en dörr där två sådana koder står. Ringer det första och en tant svarar. Hallelujah moment! Hon kommer ned med hissen och släpper ut mig på gatan.

Nu sitter jag i soffan och är så trött att det är larvigt. Tror jag måste gå och sova pronto för att återhämta mig.

40 burkar senare

Efter en superinsats från Sportfiskaren som både plockade och rensade allt och kokade det mesta kan vi njuta av hemgjord lingonsylt ända fram till maj typ!

Helt osugen!

Ledig idag. På Öppna Förskolan med småkidsen. Massa bebisar. Och jag känner inte ett uns av bebislängtan! Tur!

Sådant jag gillar

När magkänslan leder mig rätt.

Ibland följer jag den direkt. Som igår kväll när min tonårsföräldersmagkänsla sa mig att något var i görningen.

Ibland avvaktar jag lite längre. Till exempel när jag får en negativ känsla inför en person, men inte får något "bevis" för att magkänslan är rätt. Förhåller mig ändå avvaktande, om än trevlig, och vid alla sådana tillfällen har magkänslan visat sig vara rätt, även om det tagit olika lång tid till att komma fram till det. Då är jag rätt nöjd att jag förhållit mig avvaktande.

Jag tänker mig att magkänslan är Guds viskning.

Kvällsjobb

Att jobba på kvällen möjliggör att göra andra saker på morgonen/förmiddagen - det gillar jag. Är på jobbet men jobbar inte!

Och här hittade jag en!

För många år sedan fick jag en popcornmaskin av Sportfiskaren. Men tyvärr gjorde den att popcornen blev lite blöta eftersom ångan i den inte försvann. I artikeln nedan står ju att luftpoppade popcorn är bäst ur hälsosynpunkt. Hittade den här:
http://www.netonnet.se/art/hem-och-hushall/matlagning/popcornmaskin/waves-pom-12001/143427.3400/
Kanske det vore något att testa?

Det här med popcorn

Det kom ett brev (nåja, ett mail) med de senaste forskningsrönen om popcorn. För er som missat det är jag en popcornälskare av stora mått. Har en egen hylla i ett köksskåp till alla mina popcornkryddor. Sååå, lite intressant läsning om popcorn (tack syrran för tipset!):

Tips för en hälsosam livsstil: Glöm inte bort att äta frukt, grönsaker... och popcorn?

Popcorn är laddade med mer antioxidanter vid namn polyfenoler än grönsaker och frukt, visade forskare från universitetet i Scranton, Pennsylvania. Joe Vinson, fil. dr. och professor i kemi, förklarade att popcorn innehåller ungefär 4 procent vatten, jämfört med 90 procent i de flesta frukter och grönsaker, vilket betyder att polyfenolerna är mycket mer utspädda i frukten och grönsakerna.

 

Forskarna upptäckte att polyfenoler var mycket mer rikligt förekommande i popcorn än vad de hade förväntat sig. De förklarade att nivåerna liknade de man hittat i nötter och var upp till 15 gånger högre än mängderna man hittat i andra fullkornstilltugg, som tortillachips med fullkorn. Forskningsteamet upptäckte också att popcornskalen har de högsta koncentrationerna av polyfenoler samt är fiberrika.

 

Du kan dock inte byta ut färsk frukt och grönsaker mot popcorn för att få en nyttig kost, betonade dr. Vinson. Popcorn saknar flera andra viktiga näringsämnen som finns i frukt och grönsaker.

 

Popcorn kan däremot vara det perfekta tilltugget. Det är det enda tilltugget som består av 100 procent oprocessat fullkorn. En portion popcorn ger mer än 70 procent av det dagliga fullkornsintaget. Kom bara ihåg att allt är bäst i lagom doser. Studien utgår ifrån att du endast äter en portion popcorn utan salt eller smör, vilket blir så lite som 93 kalorier per portion.

 

Hur popcornen tillagas kan avsevärt förändra dess hälsofördelar. Olja, smör och salt försvagar popcornens hälsofördelar genom att fett tillsätts och mängden kalorier fördubblas. Det bästa valet är luftpoppade popcorn från en popcornmaskin, helt utan olja. Men om popcorn utan tillsatser låter tråkigt kan du pröva att tillsätta kryddor eller örter för att öka smaken. Fukta popcornen med lite vatten eller en nyttig olja, som olivolja eller rapsolja, och blanda sedan i smaksättare, som exempelvis chilipulver, curry, torkad dill eller en tesked riven parmesanost.

Källa: medicalnewstoday.com

Versalernas makt

I går kväll var Stora Killen ute på byn. Jag tycker gott och väl det räcker att vara ute till 23.00 när kidsen inte är mer än 15 år, men Stora Killen höll inte med. Han skickade sms och bad mig ringa, allt med syfte att få mig att förlänga tiden till 24.00, från strax efter tio till elva på kvällen. Flera gånger försökte jag avsluta diskussionen, men det gick han liksom inte med på. Till slut tröttnade jag rejält på att han inte kunde respektera vad jag sa och skrev!
"NEJ! DET ÄR 23.00 SOM GÄLLER, SLUTA NU!"
Fick till svar:
"Okejokej. Lugn."
End of discussion. Gillar att det räcker med versaler i ett sms för att han ska lyssna. Hoppas det håller i sig ett tag...

Dags att sova kanske

Vaknade 05.00. Nu är klockan 23.00 snart. Varit vaken i 18 timmar. Av dem har jag jobbat 13 timmar. Känner mig lite sömnig i ögat. Men så glad och tillfreds inuti!

Gillar snabba lösningar

För några år sedan bestämde Lilla Stadens kommun att alla bilar som vi leasade skulle få en dekal med kommunloggan på och texten Lilla Stadens kommun. Det var en diskussion kring detta då och många i min förvaltning tyckte det var lite tokigt att så öppet skylta med att det var en kommunbil.

För mig har det ganska många gånger blivit lite tokigt och inneburit en del långa omvägar, promenader och sådär. I bästa fall kan det vara kontraproduktivt att köra omkring på personer med skyddade personuppgifter i en bil där det ganska tydligt framgår varifrån de kommer. I sämsta fall kan det vara direkt farligt för den personen.

Så häromdagen när jag kom åter till kontoret efter att ännu en gång ha parkerat bra långt bort från slutdestinationen eftersom förövaren fanns i närheten så sprang jag på förvaltningschefen. Jag framförde ett önskemål att några av våra bilar kunde få sin logga och namn borttaget av ovan nämnda skäl. Hon förstod mitt önskemål, men ville tänka över det hela.
- Absolut! Det har ju varit så här i några år så om du tänker en tid gör varken till eller från.
- Åker du mycket i jobbet?
- Ja, nästan alltid någon resa per vecka, oftast fler. Ibland med kunder, ibland utan.
Hon är tyst en stund och sedan säger hon:
-Jag tror jag har en lösning. Vi har tänkt prova hur det blir om vi istället för att leasa bilar använder oss av taxi. Jag ska prata med min medarbetare så att hon skriver upp dig på listan över dem som ska ingå i en försöksverksamhet under en tid. Vad tror du om det?
- Det låter jättebra så länge som jag får ha med mig kunder i bilen.
- Ja, men självklart!

SÅ himla najs med en förvaltningschef som inte bara förstår problemet utan också snabbt kommer på en lösning!

Huvudvärk

Första körövningen på höstterminen för mig idag. Sjöng så koncentrerat att jag fick huvudvärk...

Tack och lov att jag är tidsoptimist!

Under våren höll jag en föreläsning på en timme om barn som upplevt våld i hemmet och vilka symtom och konsekvenser det får. Publiken var chefer för boenden för ensamkommande barn.

En av dessa kontaktade mig senare och ville jag skulle hålla samma föreläsning för personalen på boenden. Jag tackade ja och lokal, tid och datum gjordes upp. När det sedan närmade sig tog jag en kontakt för att kolla att vi var on track och även att den utrustning jag behövde fanns.

Kör till staden och funderar på vägen dit kring vilka mer som ska föreläsa under dagen. Kommer dit och eftersom det är andra gången jag håller just denna föreläsning har jag med mig mina anteckningssidor och de är som alltid fulla med text.

Redan när värden presenterar tidschemat för dagen anar jag oråd. Jag ser heller inte någon annan föreläsare... Under föreläsningen ställer jag därför frågan vad tanken är efter fikat och får svaret att jag bara fortsätter föreläsningen då...

Ååååååååååååååååååååkejjj!!!!!!!! Helt plötsligt hade jag alltså ytterligare en och en halv timme att fylla tiden med... TUR att jag är tidsoptimist och har arbetat länge med traumatiserade barn och således har exempel från verkligheten att komplettera mina ppt-bilder med! Dessutom bjöd jag in publiken att fråga och tycka och de antog tack och lov inbjudan och kom med flera frågor som ledde till

Men inte nog med det. Efter lunch var det en timme avsatt för diskussion och frågor. Och när jag luskade lite med värden insåg jag att även den timmen skulle jag hålla i... Även då var jag glad att jag jobbat några år som socialarbetare. Phew!

Eftersom jag var mer än dåligt förberedd på dagen så ville jag ändå veta om någon fått med sig något av dagen och det uppfattade jag att de flesta hade. Jag å min sida hade en oerhört vacker utsikt hela dagen!

Hur kan de växa så?

Ledig dag idag. Liten och jag har varit på kontoret en liten stund, bakat hastbullar inför eftermiddagens skogstur och nu städar vi. Passerade fotoramen och såg ett 6 månader gammalt foto på Stora Killen. Sedan dess har han vuxit SÅ mycket! Han ser ut som en ung man nu ju, det gjorde han inte då.

Det nya varannanveckalivet börjar bra

Stora Killen har glömt sina skåpnycklar hemma och jag ska snart hämta honom på station. Hoppas och tror att det kommer bli många små stunder då jag får se honom under den veckan han egentligen inte bor här.

Jaha, så var den här då...

Vissa saker försöker jag förbereda mig på, ha en handlingsplan för innan de händer, så att jag inte ska bli tagen på sängen. Allt från ganska små händelser till stora händelser.

Det här hade jag också förberett mig på, fast inte riktigt, för jag hade förberett mig på snäppet värre (katastroftänkande som sagt). Och jag har följt min handlingsplan nästan till punkt och pricka och kollat av med andra att den inte är helt åt fanders eller innehåller luckor. Jag har sörjt, oj, vad jag har sörjt, men nu har jag försonats med att det är så här det är, även om jag verkligen ogillar det. Jag har haft några veckor på mig tack och lov.

Idag är dagen då Stora Killen ska börja bo varannan vecka hos oss och varannan vecka hos sin pappa. Hur jag ska stå ut utan honom här mestadels av tiden, ja, det har jag inget svar på, för som sagt, jag har inte hittat någon finfin lösning på det.

Jag har redan bakat två bröd. Och sytt klart en mössa. Och ritat mönster till, klippt ut och nästan sytt klart en oversize top till mig. Nu ska jag städa undan lite och sedan plocka bär till en kaka, vet inte vem som ska äta den, vet bara att jag måste ha något för händerna. Kvällen ska jag tillbringa med en hoper kvinnor och en uppgift som kräver mitt totala fokus. Tack för det.