Jag tycker socialtjänsten agerade helt rätt ända fram till någonstans mitt i utredningen. Rätt att omhänderta barnen (så att de kunde höras och polisen fick tid att utreda om något brott begåtts), rätt att underställa beslutet hos förvaltningsrätten (sju dagar gör ingen bra varken social eller polisiär utredning), men sen... Hos oss närvarar socialtjänsten vid förhör av barn (i medhörningsrum), men det framgår inte av programmet om socialtjänsten närvarade vid förhöret av flickan. Att polisen ställer ledande frågor till barn är ju ett big NO, NO! Något socialtjänsten borde noterat och kanske dragit egna slutsatser av. Om de inte var med är det ju svårt att veta hur informationen kommit fram.
Sedan var det lite magert med information kring vilka egna samtal socialtjänsten hade med föräldrar, barn och skola, det var mest fokus på vilka som medverkade under rättegången. Men utifrån den information som lämnades i programmet kändes det som att slutsatserna som drogs var ologiska, speciellt med tanke på vad som framkom under tingsrättsförhandlingarna samt domen från tingsrätten och därför tycker jag även att socialnämndens beslut att ansöka om att barnen stadigvarande skulle vara familjehemsplacerade med tvång var felaktig.
Jag tror att det kan vara så att Socialstyrelsen inte tillsynar det resonemang som socialtjänsten för, men jag kan ha fel. Och det är klart om socialtjänsten trodde att barnen blev utsatta för sexuella övergrepp i hemmet så skulle det gjort fel om de inte ansökte om LVU hos förvaltningsrätten.
I alla fall. Jag tänker så här, jag vill hellre att socialtjänsten tror på uppgifter om sexuella övergrepp en gång för mycket än en gång för lite. Men jag hoppas också att socialtjänsten kan be föräldrar och barn om ursäkt för det lidande de utsatt både föräldrar och barn för om det visar sig att uppgifterna var felaktiga.
