Gott Nytt År

Snart åker vi iväg för att fira nyår med Fröken Granit och hennes familj. Desserten står i kylen och jag hoppas jag inte glömmer bort att ta med den!

2012 har varit ett omtumlande år. Som projektledare för studieresan till Professorn slet jag verkligen hårt med framför allt de praktiska detaljerna och det belönade sig för resan blev SÅ lyckad! Körresan till England var också rolig, men inte på samma sätt och faktiskt inte lika rolig som tjänsteresan till USA. I övrigt har jobbåret 2012 varit det år då jag insett att allt är inte som jag trott och även om det kan kännas trist så är det ju bättre att kunna utgå från hur det verkligen är. Mitt jobb är en stor källa till glädje, det tror jag ingenting kan ändra på.

När det gäller föräldraskapet till Stora Killen så har det i sanning varit fler uppförsbackar än nedförsbackar. Utan att lämna ut Stora Killen alltför mycket så kan jag ju med emfas säga att jag definitivt kommer kunna vara ett stöd till mina vänner när de blir tonårsföräldrar. Tror jag varit med om det mesta det här året. Önskar så innerligt en förändring under 2013, men ska jag vara ärlig så tror jag inte riktigt på det. Bara att bryta ihop lite nu och då och gå vidare. I nöden prövas vännen och det är smärtsamt att inse att några jag trodde skulle finnas där inte gjorde det. Inte alls eller inte i den utsträckningen jag trodde. Å andra sidan har det varit glädjande att se vilka som tagit ett steg fram, som inte backat, som stått kvar, som verkligen har funnits där på olika sätt. De har betytt allt!

Så 2013 kommer vara ett år då jag kommer behöva vara mer strategisk än tidigare, både på jobbet och hemma. Så att jag håller och orkar i längden. Det syns tydligt på antalet bloggposter att 2012 innehållit andra saker som krävt min energi, har bara bloggat hälften så mycket det här året som de tidigare åren och inte alls läst andras bloggar i samma utsträckning som tidigare. Tror att 2013 kommer vara ett prövningarnas år och ber om styrka att inte bara överleva det, utan leva det. Och att jag inte glömmer bort alla välsignelser jag fortfarande har i livet även om vissa stunder känns outhärdligt mörka.