måndag, december 10, 2012

37 år i Sverige

Idag för 37 år sedan stod det två gifta människor på Arlanda och väntade just på mig. Min mamma skickade för någon dag sedan en dikt som hon hade hittat och som beskrev så bra hur hon känner kring att vara adoptivmamma (för mig låter den "titeln" på henne konstig, hon är ju bara mamma för mig liksom). Delar med mig av den då även jag tyckte den var fin.

Den andra mamman

Hon som sörjde. Hon som bar
Kunde inte komma nära
Kunde inte finnas kvar
Ville se nån annan bära
Kunde ge ett liv en chans
Den hon inte såg sig ha
Drömde att nån annanstans
Skulle detta barn må bra

Tänk att jag fick plats i drömmen
Blev den som får kallas mor
av ett litet barn i sömnen
får se växa och bli stor
stor i trygghet, kärlek samma
som om jag var den som bar
Jag som alltid är din mamma
Jag som alltid stannar kvar

Ur ”Att adoptera” nr 6/2012
Författare Cecilia Ekhem(2009)

1 kommentar:

KaosJenny sa...

Vad fin!!! Grattis till att det "blev ni". Kram