onsdag, december 17, 2008

Separationsdepression

Min vän och tillika kollega, Fru C (hon med civilkurage om ni kommer ihåg), gör sin sista dag på jobbet idag. I januari ska hon få sitt tredje barn, så hon kommer ju såklart tillbaka, men det är ändå tråkigt! Jag kommer sakna henne så mycket. Det är faktiskt himla bra att ha en vän, som också är ens kollega. Jag vet att jag kan ringa till henne och få ur mig sådant som gjort mig ledsen, arg eller glad när det gäller jobbet - och det är guld värt! Klart jag kan ringa henne när hon är föräldraledig också, men det blir liksom inte samma sak. Vi jobbar inte i samma byggnad, men nu när jag gått upp dit vet jag att hon oftast sitter där, på mitt gamla kontor, och sitter inte hon där så sitter oftast en godisskål på bordet med en massa godis i som jag nallar av - Fru C har sagt att jag får det. Nu kommer någon annan sitta där och det kommer kännas tomt att inte kunna ringa kl.11:55 och föreslå lunch och nästan alltid få ett ja. Det kommer kännas tomt att inte ha någon att skicka lappar till på mindre engagerande möten och utbildningar (jag vet att det är hemskt barnsligt), det kommer kännas tomt att gå upp på gamla kontoret och veta att Fru C inte är där med sina skojiga imitationer av folk, sitt glada skratt, yviga kroppsspråk och sin omtanke.

Men du Fru C - även om jag kommer sakna dig så hoppas jag att du får en underbar föräldraledighet. Och vi ses ju ändå!

Inga kommentarer: