Guldet blev till sand

När Stora Killen var typ fem år sjöng han hela "Guldet blev till sand" ur musikalen "Kristina från Duvemåla" på en släktträff.

Vi pratade om detta vid middagsbordet för några veckor sedan och Stora Killen log till och med åt minnet. Småkidsen ville förstås veta vilken låt det var så jag hittade den på Spotify och spelade upp den. Och sedan dess har den och några andra låtar från musikalen gått på repeat här hemma.

När jag berättade att musikalen skulle sättas upp i Stockholm i höst och frågade om de ville gå med mig så var småkidsen på på en gång. Stora Killen tänker fortfarande och Sportfiskaren har sagt nej till denna fantastiska kultur-upplevelse. Småkidsen ville att jag skulle fråga kusinerna och jag sa att det inte är så sannolikt att de vill följa med på musikal, det är kanske inte den vanligaste familjegrejen i den här åldern (6-11 år). Men tro't eller ej, de var på!

Så nu ska jag bara ge Stora Killen någon vecka till att fundera och sedan bokar vi biljetter. Det ska bli så roligt! Sist jag såg den låg Stora Killen i magen, det är ett tag sedan nu det...

I övrigt har jag några saker jag behöver fundera på hur jag ska förklara, exempelvis begreppet "hora" används ju en del om Ulrika...

Vilka underbara veckor det varit!

En massa veckor med helgdagar och lovdagar och så en dag varje vecka med föräldraledigt! Värme och sol på det och OMG så najs! Det har liksom känts som en lång, härlig uppstart inför sommarlov och så småningom semester.

Vi har börjat åka till stranden. Jag badavaktar mest. Och läser eller lyssnar på bok under tiden.

Kören har traditionsenligt sjungit på nationaldagen och jag har åter igen fått närvara under den fina ceremoni när nya medborgare hälsas välkomna!

Jag har upptäckt att jag kan sitta på jobbets uteplats och ändå skriva i vårt journalsystem. Yay!

Jag har fått möjlighet att vara vaken riktigt sent och sy. Här är mitt senaste projekt. Det ska bli en sommarklänning, men eftersom jag inte sytt modellen tidigare så krävs en del ändringar innan det blir rätt. Den första modellen jag provade kändes inte ens i närheten av värt besväret, men den andra modellen jag valde kändes somrig och värd tiden det tar att modifiera mönstret. Efter fyra och en halv toile är jag nu redo att klippa i fintyget!

Ätit ute på uteserveringen med kollegor har jag gjort också. Så soft!

Dag 125

Vårkonsert med kören. Finurliga körkollegan stör bilden ;-)

Dag 105

Vårkonserten närmar sig med larvigt snabba steg. Övning med musiker idag!

Dag 84

Jag såg till att få det jag så hett längtade efter för snart femton år sedan. Bra jobbat av mig!

Ge mej en plats på jorden

Inte nödvändigtvis i solen

Men ett eget fönster

Mot gatan

Jag kan öppna och stänga

som jag behagar

Det är det enda

Jag behöver

Det är det enda

Mitt hjärta kräver

Att jag hittar någonstans

Där jag kan välja mellan

Lugn och ro

Vikten av att prioritera

Jag är så glad att jag kan prioritera nu för tiden. Förra helgen var jag ju på systeryster-helg. Nästa helg har jag också en del inplanerat. Denna helgen är kören på internat för att öva inför vårkonserten. Visst borde jag ha varit med, absolut. Men. Tid är värdefullt. Jag behöver tid hemma för att känna mig utvilad och tid hemma för att få energi från familjen. Därför sa jag på ett tidigt stadium att om det blev just den här helgen skulle jag inte kunna följa med. Det blev den här helgen. En liten stund funderade jag på om jag skulle åka upp över dagen igår. Fast så landade jag i att det skulle jag i så fall göra mer för att jag kände att jag borde, inte för att jag ville och det är inte rätt motiv när det gäller hur jag ska spendera min fritid.

Således har jag fått njuta av en helg med kidsen och familjen och har sett foton på körens arbete på facebook. De ser ut att ha trevligt. Men jag är så nöjd med mitt beslut att avstå!

Dag 50

Lite för långt bort. Ändå nöjd. Sjungande alt.

Mello-myyyyys!

Snart dags att gå in till grannarna för lite Mello-myyyyyyyys! Gillar't skarpt! Trevliga lördagar här eller där. Mat, skratt, godis, snacks, ibland dessert till och med! Soft! Idag satsar vi på att hinna äta i tid så vi hinner se Mello också...

Dag 27

Körövning.

Dag 16

Snart 20 år tillsammans.

Varför har jag inte tänkt på det tidigare?!

Jag har alltid älskat musikaler. Ville så gärna vara både Florence i Chess och Christine i The Phantom of the Opera. Och igår kom jag på att kolla om de fanns på Spotify och det gjorde de ju! Hurra!

Men ååååååååååååå vad trist!

Förra året drabbades jag en mellolördag av dåligt samvete eftersom "alla" satt med sina kids och kollade. Satte pliktskyldigt på mello, men ingen av mina kids var intresserade. Så jag hade sett fram emot en mellofri vår förutom finalen som till och med jag tycker är kul att kolla. Men så råkade Lillkillen se reklam för mello tidigare och frågade när det var.

Jag övervägde att ljuga. Men insåg att han skulle få reda på att det varit idag när han kom till skolan på måndag så jag berättade att det var idag.

Nu sitter vi här i soffan han och jag med lite ostbågshjärtan och chokladkakor och myser. Eller. Han kollar mello och myser, jag surfar och myser...

Meeeeeeeeeeeen...

Ibland emellanåt finns det tillfällen på körövningarna då vi samtidigt som vi lämnar in de nyss använda noterna också kan lämna in de inte alls så nyligen använda noterna. Idag var en sådan dag och med lättnad lämnade jag in både lite "Vilar glad i din famn", "Dofta, dofta vit syrén" och "Tourdion". Nöjd satte jag mig. När notfiskalerna hade lagt noterna där de hörde hemma och vi började bläddra bland julkonsertens noter så hittar jag till min förtvivlan "För kärlekens skull" och en till inte så nyligen använd not... Suck! Jag som var så glad att jag hade lämnat ifrån mig allt gammalt!

På ett väldigt engelskt hotell

Så fint här! Och engelskt. I USA delade jag också hotellrum. Det var lite med det hotellrummet i bakhuvudet som jag tackade ja till att dela hotellrum här också. Förvisso med en vän och kollega, både i kören och på jobbet, men USA-hotellrumsbilden var inte riktigt som det var här när vi kom fram.

En dubbelsäng.
Ett täcke.

Ja, ja. Det går nog bra. Vi ska försöka få ett till täcke i alla fall. Nu blir det buffé - nam, nam!

Musikal!

Ikväll har jag varit på musikal med några av mina kollegor. En riktigt bra musikal med få musiker och minimalistisk scen och ändå blev resultatet allt annat än magert! Härligt med omväxling i vardagen tycker jag och att få göra annat än att arbeta tillsammans med sina kollegor är ju bara för najs!

Fick tårar i ögonen

I vårens repertoar ingår Ola Gjeilos "Maria Rubens Rosa". Idag hade vi den fantastiske körledaren Bo Johansson som inhyrd maestro. Den första varianten av stycket var inte så illa tyckte jag, men i jämförelse med hur det lät fem minuter senare när Bo gett oss lite instruktioner, så lät ju den första versionen helt beige! OMG, vi kan ju verkligen sjunga i ff! Länge! Och rent!

Vår ordinarie maestro stod med tårar i ögonen när vi hade avslutat vårt sista framförande av stycket! Skön känsla för oss i kören!

Det kan nog bli något

Idag tog jag med mig Liten på föräldra-barn-zumba. Hon frågar ofta om hon får följa med när jag ska träna zumba och häromdagen frågade jag på gymmet hur små barnen kunde vara. Fick svaret att det var upp till föräldern och att det inte var ett krav att barnet kunde dansa eller vara med hela tiden.

Så. Idag packade vi träningsgrejor till oss båda och drog iväg.

Liten var nästan helt tyst i en hel timme (det inträffar endast när hon sover i vanliga fall). Helt förundrad av alla nya intryck (den höga musiken, alla andra barn och föräldrar, de stora speglarna och alla rörelser) stod hon mestadels still. Hon var mycket bra på att ha vattenpaus, då gick hon på uppmaning från instruktören direkt till sin flaska och drack lite för att sedan ställa tillbaka flaskan ordentligt på sin plats. Klappa händerna efter låtarna var också en enkel match.

Hon stampade lite försiktigt med fossingarna när det skulle stampas, sträckte upp armarna i luften en halv minut efter att vi andra gjorde det, gick några steg hit och dit (inte åt samma håll som vi andra, men ändå) och var riktigt duktig på vissa av stretchövningarna.

Några år föräldra-barn-zumba till så kommer hon bli zumba-queen! Framför allt var det kul att ha henne med och hon är mycket nöjd med att ha tränat zumba med mamma!

Som på lokal

Julklappar som känns bra att köpa, men som några dagar senare känns som ett mindre smart köp. En bra, liten, bärbar högtalare till tonåringens ajfån till exempel...

Småkidsen är dock överlyckliga: "Kom igen, nu är det disco!"

Så mycket bättre vet jag inte om den var...

...för jag älskar Eva Dahlgrens musik, men nog var Lalehs tolkning av "Ängeln i rummet" fantastisk! Den har gått på repeat sedan i lördags. Texten är underbar och berörande.

"Och jag hoppas, jag hoppas att du orkar
och att ängeln i rummet, det är henne som du ser"

För nog är det så att när jag tänker på alla mina...eehum...utvecklingsområden, så känns det rätt fantastiskt att det finns någon som tycker att fördelarna väger över större delen av tiden!

För övrigt tycker jag att Egoism är en av hennes bästa låtar.

Så mycket bättre...

...än i måndags lät vi idag på vår konsert i Allahelgonatid! I måndags var det lite skämskudde över det hela, men idag lät det riktigt bra! Detta är min favoritlåt från dagens konsert, dessvärre inte med oss själva, men ändå. Ave Maria med Rachmanninoff.