lördag, augusti 14, 2010

När Stora Killen...


...vilar sitt huvud mot min axel under bilfärden blir hela jag varm och glad. Guldkorn att spara och ta fram när han förvandlas till buttersmurf.
kl.

3 kommentarer:

  1. Anonymsöndag, augusti 15, 2010 9:36:00 fm

    ÅÅÅÅ, jag förstår hur du känner.
    Dom där stunderna skulle man vilja spara på burk, konservera och plocka fram dom när det behövs.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Anonymtisdag, augusti 17, 2010 9:07:00 em

    Härligt! Åh, är håret rött nu? Cool kille det där.

    // Anette

    SvaraRadera
  3. Binatisdag, augusti 17, 2010 10:24:00 em

    Japp, rödluvan nu. Klart han är cool, han har ju en cool morsa att brås på...he, he, he...not.

    SvaraRadera

Vad roligt att du tycker till, jag tycker om människor som tycker till!